Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

En chef

Under min rektorsutbildning gjorde jag ett specialarbete om chefens betydelse för hälsotalen på en arbetsplats.
På en av de tre utomordentligt friska kommunala skolor jag besökte fick jag ett tankeväckande svar på frågan vad man ska söka efter när man ska rekrytera en rektor.
En manlig lärare tänkte en liten stund och så sa han:

’- En extrem lyssnare som är viljestark och ödmjuk.’

Ödmjuka och viljestarka extremlyssnare växer inte på trän. Det är sällsynta djur.

Det är flera frågor där jag inte delar syn med min partiledare och statsminister. Det gäller t,ex. samkönade äktenskap, försvarspolitiken och Orwell-lagens, förlåt, FRA-lagens utformning och konsekvenser. I bl.a. de frågorna är jag en ’gammal’ moderat.

Att han tvärtemot vad som oftast sägs försökt behålla ’enhetssamhället’, försökt motverka de sedan många år ökande klyftorna i samhället genom att göra arbetet lönsammare för låg- och mellaninkomsttagare och få tillbaka människor i arbete, det gillar jag. De flesta jag känner är låg- och medelinkomsttagare, med tyngdpunkt på de första.
Likaså uppskattar jag att han själv försökt bilda sig en god uppfattning om hur det är att arbeta i den offentliga sektorn och sett till att många av oss i partiet ska göra liknande besök. Inte främst för att synas, utan för att lyssna, ta intryck och få förståelse som ger avtryck i den praktiska politiken.
När det gäller t.ex. detta är jag en ’ny’ moderat.

Det finns fler frågor där jag håller med, är oenig, eller tycker att det går alldeles för långsamt. T.ex. förenkling för företagare och korrigering av de långtidssjukas situation.

Jag är medveten om att en statsminister vet mer än han kan säga i svåra frågor, t.ex. det som rör underrättelsetjänsten. Ibland måste man betala ett högt pris för att regera och hålla ihop ett land med alla nödvändiga delar.
Även med detta i åtanke är jag besviken på hur integritetsfrågan och opinionen i FRA-cirkusen behandlats av Fredrik R och mitt partis högsta ledning.

Och ändå.

Jag tror att Fredrik R i grunden är något av det där speciella chefsämnet.
En extrem lyssnare som är viljestark och ödmjuk.
Man är inte alltid så medial, inte så ’TV-mässig’ i alla situationer när man är en sån. Det är inte alltid man kommer till sin rätt eller uppskattas.

Det beror förmodligen på hybris, kanske på vishet eller lätt galenskap hos mig, men jag skulle vilja ge statsministern några råd just nu.
De handlar om var han skulle lyssna och hur han skulle visa ödmjuket och viljestyrka i den aktuella fråga som just nu väger mycket tungt för både Sverige, Alliansen och honom.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.