Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Hinder för Kommunfullmäktige i Vännäs


Det krisade till sig lite vid inledningen av fullmäktige i Vännäs som för dagen hölls i församlingsgården i Vännäsby. Det fattades något mycket viktigt, man hade glömt att ta med ordförandeklubban.

Nu räddades situationen av Calle Palm, moderat ledmot och delägare i ’Vännfors bygg’. Han hade tjänstehammaren ute i bilen och den blev alltså verktyget för ordförande Lilja.

4 kommentarer

  1. Språkpetimetern

    Ett av mina mera negativa karaktärsdrag är att med största förtjusning slå ner på språkfel hos personer med akademisk utbild, som jag dessvärre saknar.

    Äntligen hittar jag ett ”språkfel” i dina texter och det glädjer mig gränslöst.

    Vad har jag då hittat? Jo, benämningar på nämnder och styrelser skall skrivas med liten begynnelsebokstav (t.ex. kommunfullmäktige).

    Nu skall direkt kolla i tillgängliga officiella skrivregler (borde förstås ha gjort det först för att undvika ytterligare en cykelvurpa).

  2. Jan

    Hua, du skulle bara veta…

    Min fru, Lärarinnan, hon tog mig senast härom dagen i örat för att jag slarvar så när jag sänder in mina oftast ganska snabbt skrivna texter. Hon har förmanat mig att jag ska läsa igenom dem innan jag trycker på ”skicka” så att det inte är så mycket slarvfel.
    Men du kanske inte tillhör mina mer frekventa läsare? *s*

    Sen tillhör jag ju inte själv kommunens högsta beslutande organ, men vill gärna visa höga vederbörande min aktning!

  3. Kalle S

    Jag utgår från att du såg glimten i mitt öga… Nog har jag sett ett och annat, men väldigt få i alla fall, skrivfel.

    Men just det här ville jag påpeka etersom som många i den kommunala tjänstemannakåren alltför ofta skriver namnet på förvaltningar, nämnder och styrelser med stor begynnelsebokstav.

    Apropå ”lärarinan” i ditt liv, så kan du försöka tänka dig in i hur det känns, när amerikanskan i MITT liv hittar skrivfel i mina svenska texter!

  4. Jan

    Såg både dig och glimten….

    Just stor bokstav i de sammanhang du skriver och i en del andra liknande, brukar vara ett av mina vanligare fel. Sen tillkommer en del ganska medvetna brott mot skrivnormerna som jag roar mig med. Som att starta en och annan mening med ett ”Men”, t.ex.
    Det allra vanligaste felet är att fingrarna inte hinner med i rätt ordning. På andra plats kommer felen som uppstår när man byter ut några ord men inte ger sig tid att läsa igenom hela meningen.

    Apropå förra kommentaren har jag hälsat på mycket mindre i akademiska sammanhang än du kan ana. Jag är inte så studerad, nej.

    De kan upplevas besvärliga ibland, fruarna, särskilt när de får en att uppleva sin litenhet och sina tillkortakommanden. Men de är definitivt inte mindre oskattbara för det. Tvärt om.
    Sanna vänners kritik ska man vara rädd om. Ändå mer den som kommer från dem som trots alla brister älskar en.

    Nu är rasten slut…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.