Vad gör man?

Vid det här läget var det akuta släckningsarbetet över, vilket inte innebar slut på arbete, tankar och känslor. Det rådde en tyst och dämpad stämning. En person var utburen död. Man letade fortfarande efter någon eventuell ytterligare person där inne. Den lilla stund jag var där hörde jag några tala om katterna som också bodde i huset.

Det behövs sådana som tar sig an ett oförutsägbart deltidsarbete av den här sorten, med allt det kan ha med sig. Jag känner tacksamhet mot dem som ställer sig till förfogande. Räddningstjänsten symboliserar för mig bl.a. handlingskraft och insatsvilja, en möjlighet att göra en avgörande skillnad för andra. Men ibland ställs också ’brandmän’ vid de mänskliga möjligheternas gräns.

Det är det många i våra trakter som får uppleva just de här dagarna. Den här tragedin kom inte ensam. I vissa lägen känner vi vår litenhet och hjälplöshet särskilt tydligt. Då kan vi inte vara mer än ’med-lidande’, mitt i det vi inte kan förstå eller påverka. Förhoppningsvis också be Gud att han ska ta hand om dem som lider mest, hjälpa och lindra.