Ja, så sägs det att gumman sa till sin stackars häst medan hon lastade vedträ efter vedträ på släden. Ända till dess att lasset var sådant att inte två ardennerhästar hade kunnat få den ur fläcken.

Idag har jag i olika sammanhang träffat lärare och rektorer från olika skolor. En lärare ville sluta, det var nog nu. Det som egentligen skulle göras, arbetet med eleverna, hanns knappt med för allt det andra. Det kändes som om det vilade saker på axlarna som Skolverket skulle ha gjort. Krav som inte är överblickbara. Saker som ska göras, men ingen vet riktigt hur. Det enda man med säkerhet vet är att det man kommer att göra knappast blir godkänt.
Det skulle vara väldigt trist om den där läraren slutade, det handlar om en betydelsefull resurs i elevernas värld.

Det är dags att börja förenkla saker i vårt samhälle, inte minst i skolan.