Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Jag tror inte det är klokt

Idag är det fler som vill göra militärtjänst än de som får. Ett tvärsnitt av befolkningen som gör ett år, helst med stark inre motivation, känns absolut att föredra framför ett yrkesarmé där en stor del kanske utgörs av personer som inte kunnat få andra jobb. Hur skulle den armén t.ex. se ut i en period av högkonjunktur?

Med fulla löner och sociala avgifter blir yrkessoldaterna inte billiga heller. Till detta kommer legitimiteten hos folk i allmänhet. Avståndet mellan folk och armé kan bli för stort när bara några få har ’gjort lumpen’. I ett snabbt uppblossande framtida krisläge kan det också bli ödesdigert om bara ett litet fåtal har militär erfarenhet.

Jag tror det vore klokt att behålla värnplikten.

2 kommentarer

  1. precis

    Det du säger kan nästan ograverat appliceras också på politiker. Bara att byta ut prefixen så stämmer förbluffande mycket. Kommunpolitiker passar kanske bäst i hemvärnsrollen – av den sort som bara engelsmännen kan beskriva riktigt bra.
    Fäblessen för pompa och ståt finns ju där naturligt, liksom tendensen att varierande numerär ansamlas under flagga och vimpel. Just nu är det tiggarstav och parlamentär som gäller, men det glömmer man snart.

  2. Jan N

    Det var kanske inte allt jag förstod, men det ligger en del i det du säger. Det kanske skulle ha varit ”värnplikt” på samhällsengagemang. Jag gillade annars bilden av kommunpolitiken som ”hemvärn”. Tack för idén.
    *s*

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.