Sitter just nu på mitt kontor på skolan. I eftermiddags fick jag besked om att ett betydelsefullt resestipendium vi räknat med skulle utebli.
Kvällens styrelsesammanträde avslutades för ett tag sedan. Där fanns glädjeämnen, men ändå mer som måste finna sin lösning. Väldigt snart.

Det var inte en rektor som kände sig så väldigt lyckad som åkte ner till högstadiet för att göra ett par saker inför morgondagen. En och annan orostanke hängde kvar också sedan budgetmötet i Vännäs på förmiddagen.
Det kändes inte så hoppfullt.
Jag hade lämnat högstadiet strax före 1830. Nu strax efter 22 satt det en liten lapp i nyckelhålet. När jag kommit in och vecklat upp lappen läste jag det här:

¨Hej!

Hälsningar xxxxxxx¨

Det var en elev som gått sin grundskoletid hos oss och nu utvecklas vidare på annat håll som gjorde att det blev ljust kring Marielund mitt i mörka kvällen.
Det var inte utan att det blev lite suddigt för mina ögon.

Tack och lycka till xxxxxxx!