Vi har just kommit hem till Vännäs igen och har inte hunnit ta del av så mycket. Jag hann prata med ett par företrädare för olika verksamheter medan jag var kvar i Stockholm.

Man blir förstås ledsen över det som hänt. Även över att vår fina kommun ska förknippas med sådant här beteende.

Samtidigt skäms jag inte för att vara Vännäsbo. Det är inte ’Vännäs’ som har gjort det här. Inte det samhälle, de byar och de invånare som utgör kommunen jag bor i och är politiskt aktiv i. Lika lite som alla irakier ska lastas för något som några irakiska ungdomar möjligtvis har gjort så har ’Vännäs’ stått och kastat sten på fönster, gjort annan åverkan och skrämt upp små barn. Jag skäms däremot å deras vägnar som sägs ha tagit lagen i egna händer och handgripligen gått på hus, lägenheter och familjer.

Det är individer som gör saker och individer som ska straffas om man gör olagligheter – straffas av samhället, inte av privatpersoner. Oavsett om man är svensk eller irakier.

Jag ska skaffa mig ytterligare information innan jag gör och säger mer.