Min fru blev lite blek om nosen när hon tog in posten och bläddrade fram ett brev Från Stockholms tingsrätt. Hon undrade vad jag hade gjort. Jag kände mig lite lugnare.

För nästan ett år sedan var Mariaskolans högstadium på skolresa. Vi släntrade i spridda skurar ner för Sergelgatan på väg ned mot Sergels torg när några fotbollshuliganer i slutet av tonåren vädrade byte.

De började mucka med några av eleverna, förmodligen utan att inse att vi var ett gäng på kring 25 personer som även omfattade vuxna. En grabb som var särskilt sugen på att slå någon började provocera vår snällaste kille med några ord om Norrland. Han svarade rätt stillsamt men fick ett knytnävsslag i ansiktet som svar.

Osis för huliganen var att rektorn hade kameran på magen och hann gå mot gänget och ta ett par bilder. Sen släntrade vi vidare under deras hot och ringde polisen när vi kommit en bit bort. De kom snabbt och var glada över att kunna arbeta med ett sådant bevisläge. Rektorn hade även datorn på ryggen och kunde peta iväg bilderna till polisstationen som i sin tur sände ut dem till alla polisbilar. En elev tecknade ner ’firmaemblemen’ de hade på jackorna. Killen togs rätt omgående några kvarter därifrån.

Problemet är att datot för rättegången sammanfaller med årets skolresa där jag är chaufför. Jag är skyldig att komma till rätten och det blir 2000 i böter om jag uteblir.

Det fina i kråksången är att rättegången infaller då vi ’ligger stilla’ bara 16 mil från Stockholm. På ett ställe där jag kan låna en bil.
Ibland läggs saker till rätta.