Ikväll har Agneta och jag varit på Hans Jonssons 50-årskalas. Jag var tvungen att titta några gånger extra på gratulationskortets kuvert. Det stod faktiskt 50 på kortet som min gode vän och klasskamrat skulle få. Han som alldeles nyss var 15. Han vars cykel jag styrde framför min guldfärgade Puch Dakota med en fot på pakethållaren när vi rände runt i byarna kring Vännäs. Av någon orsak jag knappt längre minns.

Till höger frun Tina som nu stått ut med honom i många år.