På väg till Universeum såg jag en stor skräphög strax utanför. Den låg så omotiverat till att jag förstod att det var en ’installation’. Jag fotade den och gick vidare.

På vägen tillbaka tre timmar senare stannade eleverna också till där. Mitt i högen stack ett manshuvud fram. På huvudet låt en död mås stadd i rätt framskriden förruttnelse. Plötsligt såg jag att mannens slutna ögon röra sig.
Det satt en levande man mitt i sophögen.

Det visade sig att det var en skotsk konstnär som skulle sitta i den stinkande högen mellan 1400 och 2400. Han hade hämtat soporna på en lokal tipp, inklusive måsen.

’-Varför?’, var de rätt omskakade elevernas spontana fråga. De fick fundera på saken tills vi kommit en bit på väg ’hem’ till Ljungskile. Reflektionerna var kanske till stor del dem som konstnären ville väcka. Det är inte lite vi ’lämnar efter oss’ i vår tid jämfört med för några generationer sedan.