…

Gick och åt lunch med min syster på Restaurang Örnen idag. Var inbakad i andra tankar och tänkte inte på skolan alls när jag stötte ihop med en av våra elever i röda kläder, förkläde, handduk och keps.

Han såg inte bara ut att ha det bra med fullt upp att göra. Hon som brukar stå i kassan kom fram och berömde honom kors och tvärs. För både arbetsinsats, uppförande och humor. En av killarna på stället sa att han skulle ha högsta betyg, att han var "Grym"! (Ni som inte vet vad det betyder i sammanhanget kan kolla med era barnbarn)

Skulle inte bli förvånad om han växer motsvarande något halvårs utveckling på sin praotid.

Det finns en del vuxna som inte tar praon på allvar, nästan ser den som bortkastad tid. Har man otur kan det förstås bli så, men det är veckor som ska tas på största allvar upp igenom skoltiden. Av både föräldrar, företag, samhälle och elever. När det är som bäst är det verkligen en sammanhangens, insikternas och växandets tid.

Och så kommer ni ihåg det, företag som bryr sig om framtiden och bemödar sig om att ta emot praoelever ska man gynna!