Ett farväl till SAAB. Pappa som hade 9 PV och senare 8 140- och 240-bilar tänkte aldrig på SAAB. Första rejäla kontakten med märket var chefsbilenpå K4. Jag fick jobba för att bota överstens extrema åkrädsla och körde honom sedan åtskilliga hundra mil i Norr- och Västerbotten. Sen blev det åtskilliga SAAB:ar. Alltifrån smala, vintersäkra 900:or till 9000 och 9-5 med stadiga, ”fläktdrivna” motorer. Trots lite ojämn kvalitet har jag gillat den egensinniga bilen. Hjärnan säger att det inte fanns alternativ till nedläggning, men hjärtat hade velat ha SAAB kvar. Hoppas att etablerade och nya företag suger upp den utbildade arbetskraften runt landet och att många av dem gör slag i saken och startar eget.