…

Jag ler nästan alltid när jag ser hur vissa vänsterbloggare skriver om de "desperata" moderaterna och alliansarna.

Som förr får jag säga att desperationen är synnerligen måttlig, har inte sett till den någonstans i de egna leden. En kampanjvilja finns det, men den är betydligt mer eldad av entusiasm än något som ens tillnärmelsevis liknar desperation. Får jag vara en smula oförsynt så vill jag påstå att det är betydligt mer av den varan där man trodde segern över Alliansen var självklar.

Idag säger TT att det är lika mellan blocken i senaste opinionsundersökningen. Skulle vilja säga att det är lite fel om man tittar på siffrorna. Även SvD säger att det är jämt, fast Alliansen nådde 46,6 och De rödgröna 45. Det är inte jämt om man talar valresultat.

Visst kan vad som helst hända. Det kan t.ex. komma fler angrepp på "AB – Littorinnivå", kanske vältajmat dagarna innan valet, som får opinionen att gunga till. Samtidigt har jag svårt att tro att svenska folket skulle belöna något sådant efter förra vändan.

Värre är det att SD kan komma in och få en vågmästarroll.

För övrigt gläds jag åt att utmana diverse vänsterbloggares önskade bild av en moderat. Det är riktigt roligt när man ser att några inte får ihop sin karta med verkligheten. Men för de flesta blir det nog kartan som får fortsätta att gälla. : )

Ska besvara iaf en del av kommentarerna till föregående inlägg innan det blir natt.

VK