…
I veckan kom jag en afton in i en rondell på Haga där en bilist drabbats av motorhaveri på sämsta möjliga plats. Bilar lirkade sig förbi, men det började täta till med större fordon som inte kunde passera rondellen.

Vi var några som fick undan bilar och cyklar och tillsammans med den stackars stressade föraren och hennes anlände man kunde styra bilen av vägen ett hundratal meter bort.

När bilen flyttats några meter för ett sista startförsök, det var isigt och svårt att putta på, var det en bilist som signalerade ilsket. Trots att varje seende människa borde förstå att gruppen kring bilen inte befann sig vid utgången av en rondell i rusningstid av sociala orsaker. Hon som fått motorstopp och förmodligen redan kände sig mest ”i vägen” i hela världen dolde ansiktet i händerna.

Nej, det var inte en bufflig man som la sig på tutan. Men hade man i ögonblicket fått tillfälle hade man nog sagt henne sitt hjärtas mening som om man haft en sådan framför sig.

I trafiken bör man kunna läsa situationer och underlätta mer än krångla till när andra är i nödläge.