…
Under ett par veckor har vi varit någonstans där klockan är något annat än här. Aldrig har jag varit med om att det varit så segt att komma tillbaka i vanlig dygnsrytm igen.

I ett enda slag har den kvällspigge herr Nilsson hamnat i läget ”när man står upp när morgonens fåglar begynner kvittra”. (Predikaren 12:3-9) Just nu kvittras det heller inte så mycket vid 4-5-snåret i Vännäsby, så det känns lite ensamt och onödigt. Frun verkar sova som stocken.