Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Att låna verkligheten


Orden kommer från fredagens Spanarna i P1 som jag nyss efterhörde. Orden användes i samband med filmer och serier som använder verkliga händelser och personer, men spekulerar hejvilt med skeendet.

Det finns en aktuell TV-serie och en film som jag särskilt tänker på i samband med lånad verklighet. Filmen har jag inte sett, TV-serien om mordet på Palme började jag se, men avslutade snabbt. Jag hoppas den begåvade mannen bakom manuset är felciterad i Aftonbladets rubrik idag, sånt är inte ovanligt. Den kan tolkas som att han skulle lösa Palmemordet på en vecka om han fick chansen. Har han verkligen sagt något liknande kan det kanske vara folkkärheten, framgången och mediauppmärksamheten som stigit lite högt.

”Vad är sanning?”, frågade Pilatus i ett försök att relativisera och komma undan ansvar. När man lånar verkligheten och gör om den med egen dramaturgi blir det svårt att följa sanningen. Jag beklagar att Säpos nödvändiga insatser ska solkas av hejdlösa spekulationer som börjar bli fakta för många människor. Jag beklagar också att Palmes feltänk och politiska missgrepp knappt kan nämnas som andra politikers. Dels på grund av det skändliga mordet och hatet han och t.ex. Boman mötte, men också på grund av att han i en film tillvitas gräsligheter han personligen av allt att döma aldrig var i närheten av.

Lånar man verkligheten i böcker och film måste man förhålla sig närmast dokumentärt. Annars blir det i förlängningen historieförfalskning.

Etiketter: , , , , , , , ,

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.