Hej, hej!

Angående helgen som spenderades i Gävle så sammanfattade min kära bror Martin lördagskvällen på ett alldeles lysande sätt i sin dagbok på apberget.se:

’Ikväll åt jag mig i trans för första gången i mitt liv. Det var en cowboytalrik på westernkrogen ’Church Street Saloon’ i Gävle. Jag hann precis ge mig på det sista revbensspjället när det slog lock för öronen och de andra barbesökarna förvandlades till ett trögflytande bildspel framför mina ögon. Den totala euforin slog in och jag var bajsnödig i timmar. Vid tiosnåret vaknade jag ur min dvala av att musiken tystnade. Jordnötsskal sopades av bardisken, och fyra flickor i westernklänningar, läderhattar och burleska underkläder besteg den för att dansa cancan. Gävle har verkligen visat mig vart skåpet skall stå.’

Den där restaurangen äger verkligen! Iskall öl, gigantiska köttbitar, högar av friterad och flottig fuckin’ potatis och massa sås. Inget jävla bullshit med tre droppar sås på två korslagda sparrisar.

Har varit helt otroligt sliten idag, typ legat i Hökens säng och skakat och suktat efter att få komma hem och byta trosor och äta tunnbröd.
Festade med Luleåskinsen, Sirpa Mukkalainen, Höken, Ruben, Age och Kakmonstret, först hemma hos von Höök och sedan på Pipes of Scotland. Efteråt blev det ’efterfest’ = vi drog till Hökens lägenhet och somnade på olika delar av hans golv (lite lögn, för jag lyckades faktiskt tjata till mig att få sova skavfötters på soffan). Skavfötters, by the way… Heter det så? Låter äckligt i alla fall. Som en beskrivning av mina raspiga käringfötter, typ.

Ikväll ska jag inte festa, utan recensera två spelningar på Folkets Hus, men jag hade ändå tänkt dra mig mot Ålidhem och hänga med mina kära kamrater från skogen (Luleå och Piteå) först.

Oh, jag glömde nästan! Anledningen till varför jag tänkte att jag skulle blogga var eftersom att jag, självklart, tjuvlyssnade på en konversation på lokalbussen idag. Diskussionen i sig var kanske inte så intressant, men en av personerna som snackade verkade tycka att han var så jävla viktig och han fick förmodligen utlösning i sina skabbiga skinnbrallor av att höra sin egen röst. Det roliga med sådana där viktigpettrar är att dom ofta lyssnar på industri/goth. Varför är det så? Om det är något jag hatar så är det goth, fy fan. Då lyssnar jag hellre på Aquas debutalbum.

Bye.

Hej, hej!

Jag överlevde stormen, obviously. Gävle med mina bröder var sjukt trevligt och det övriga lovet har också varit helt underbart. Orkar verkligen inte skriva så mycket, men jag har typ fikat och festat med mina brudar, sovit, jobbat röven av mig och haft en miljard körlektioner. Mer intressanta detaljer om mitt tokigt intressanta och turbulenta liv senare.

Nu till dagens konstigaste händelse:
En snubbe på SVT ringde till mig och frågade om jag ville vara med i Agenda på tisdag.
What the fuck, liksom? Känns läskigt, men jag är dock taggad till tänderna ändå, eftersom att jag har ganska många åsikter kring ämnet (mobiltelefoner, typ), så om människorna på SVT inte ändrar sig och väljer någon annan, tänker jag ställa upp. Det blir antingen mitt uppgång eller mitt fall, men så länge som jag ser het ut och inte svamlar för mycket så kommer jag vara nöjd även om jag kommer att framstå som ett rikspucko.

Vi hörs, lovers.