Hej, hej!
Det är så jävla fint att vara i den kungliga hufvudstaden en dag som denna. Solen gassar och jag har vandrat omkring på söder tillsammans med farsan och Anna och sett cirka en miljon Bajenfans med ölkassar som skrålandes har knatat längs gatorna eller grillat i parkerna. Önskar att jag också älskade Bajen, det hade varit så trevligt att känna gemenskapen, typ.
Har varit på jakt efter en balklänning (om jag nu ska på den överskattade balen) i femtiotalsstuk idag. Hittade en redan i vintras, en femtiotalssjömansklänning, men den fanns inte längre i Sivlettos sortiment. Provade istället ett leopardfodral som såg ut som något Betty Page hade kunnat haft på sig, men den kändes inte riktigt rätt. Vet inte hur den skulle se ut tillsammans med en studentmössa heller, om jag nu skulle strunta i balen och istället ha klänningen på studenten. Provade även en röd/vit-rutig klänning med tyll under, och den var fin. Det såg dock ut lite som att jag skulle ut och mjölka kossor i den, så därför köpte jag inte den heller. Får väl leta vidare någon annan gång, alternativt beställa på Internet. Fy fan, jag hatar att shoppa.
När vi gick över ett övergångsställe rörde sig samtidigt en hel del sköna miffon förbi:
1. En steroidtjockis med bitchtits.
2. Världens minsta kvinna i fyrtioårsåldern iförd rosa cykelhjälm, cyklandes på en barncykel och med en flätad korg på pakethållaren. I den hade hon två påsar jasminris.
3. Världens största, norska kvinna i fyrtioårsåldern släpandes på ett barn utklädd till katt. Mjao.
Idag köpte jag ett twistband som jag ska ta med mig till skolan så att jag och mina klasskompisar har något att göra på håltimmarna (hej, jag heter Josefin och är åtta år gammal). Jag, farsan och Anna passerade nämligen två småtjejer som hade loppmarknad och som stod och skrek ’Kom och köp!’. Vi hade redan gått förbi när jag valde att vända tillbaka och köpa något av dem, oavsett vilket skräp de än sålde. Varför? Jag minns förnedringen! Liksom hur hemskt det var när man själv ville fixa lite snabba cash att köpa lördagsgodis för, och alla bara gick förbi och inte så mycket som ens tittade åt en. Därför köpte jag twistbandet som de skulle ha en krona för. De fick femton spänn, för att de var så söta och för att de uppenbarligen inte har någon som helst koll på vad guldunderhållning som twist-hoppning är värt för en uttråkad gymnasiesnoris.
Ska snart gå ut och gå i solen igen, åker ju trots allt hem i morgon, så det är väl lika bra att passa på att avnjuta storstan.
Peace.
Senaste kommentarerna