Hej, hej.

Styrdansmänniskorna i Gräsmyr visade verkligen vart skåpet ska stå i kväll. Har haft så sjukt jävla kul! Fast det har jag i och för sig nästan alltid när jag jobbar. Först har man liksom lite ångest och tänker på hur stressigt och jobbigt det kommer bli och hur man mycket hellre hade velat ligga hemma och gnugga sig mot soffan hela kvällen, och sedan när man väl anländer till alla skumma platser som man aldrig skulle ha besökt annars, och börjar intervjua folk och prova på en massa festliga saker, inser man hur lyckligt lottad man är som får jobba med det man gör. Försökte mobilblogga därifrån, men vi var nog för långt ute på vischan, för min mobil ville, tråkigt nog, inte riktigt samarbeta. Hade den velat det hade ni bland annat få se bilder på den tvålfagre sångaren i Scotts (som faktiskt var rätt trevlig, även om han inte var speciellt pratsam).

I morgondagens tidning kan ni läsa om äventyret om ni vill. Nu ska jag sova efter min stört långa arbetsdag.