Hej, hej.

Alla vet ju vad en walk of shame är för något, men vet ni vad en taxiresa of shame är? Det ska jag berätta för er. Det är när man har vaknat på Ålidhem med risigt hår och smink i hela ansiktet som man inte orkar ta bort, tar på sig sina väldigt trasiga nätstrumpbyxor och sin ena stövel (den andra har nämligen dragkedjan gått sönder på) och sedan hoppar på ett ben ut i taxin och lite skämtsamt försöker förklara för chauffören varför i helvete man ser så trashig ut som man gör. Inte kul, inte kul.

Desto roligare var det då igår. Drog först på förfest hemma hos Höken med Age, Frebaz, Björn, Becker, Robert, Ange, Åberg, Malin och Kristoffer, för att sedan åka ner på stan för att se Eskalettes (spin-off på Eskalator, ett av de bästa svenska skabanden) på Scharinska. Asbra, som väntat. På Scharinska blev det x antal öl och efteråt blev det efterfest på Ålidhem med ett gäng jävligt random människor och även bandet. Sedan somnade jag i en soffa, för första gången sedan jag var typ femton, innan jag väcktes och gick till Språkgränd för att sova.

Sedan jag kom hem till min egen lägenhet har jag mest slappat och legat i sängen och surrat i telefon med Ylva och Bibi. Jag och några kamrater har under en tid snackat om att åka utomlands någon gång under året, och Bibi kom just med förslaget om att dra en riktig svenne-resa till Magaluf (där måsarna skrattar sig hesa). Hon hade legat vaken typ hela natten och kollat hotell och sådant, och jag tror fan att vi för en gångs skull kommer få tummen ur och att det verkligen blir av. Jag är verkligen sjukt peppad på att bara ligga i solen och lyssna på Orup, dricka bärs och känna mig svennig i en hel vecka.