Etikett: val

Den farliga orättvisan

Av , , Bli först att kommentera 3

Värmen håller i sig, tryckande och kvav och vistas man utomhus, utan hatt, dunstar det bort litervis från kroppen. Du drabbas av huvudvärk, blir yr, din hud blir mindre elastisk. När du sedan slutar att svettas – ja då är du uttorkad; detta i kombination med små, bruna urinmängder. Risken för att bli uttorkad ökar också om du har diabetes med högt blodsocker eller tar läkemedel som är vätskedrivande. Uttorkningen i sig gör blodet mer trögflytande vilket ökar risken för stroke.

val-2018-255x300

Snart dags för val – ett ödesval, igen. Stolleriet och kadern av gnällspipkar i glesbygden bottnar i de orättvisor de sett var eviga dag: sämre väghållning, stängda matvarubutiker, inga apotek, bussen har sedan länge slutat gå, man får åka 5-10 mil, enkel väg får att få träffa en stafettläkare som talar obegriplig och grötig danska. De styrande drar in ambulansen och ersatt den med en bårbil – varför inte ta steget fullt ut och ställa dit en likbil, Fonus har säkert nån gammal bil att hyra ut.

sujb1440

Orättvisor, påtagliga orättvisor, är det farligaste sätt att skapa missnöje och i förlängningen främlingsfientlighet och rasism. Man måste ju kunna skylla eländet på. Det tycks finnas en kraft hos vissa individer, som får dem att sparka neråt, på dem som redan ligger. I detta finns en allt ökande misstro mot centralmakten och i denna växer nationalismen och det talas öppet om göra Norrland till ett eget land, för här finns vattenkraften, mineralerna och guldet.

Orättvisor kan splittra ett land.

För övrigt så måste vi hålla ihop. Inte bara för att skrämma bort vargen, utan lika mycket det sällskap vi får. Vi får även möjlighet att träna på vår empati och skydda de som är svaga.

Våra moraliska val

Av , , Bli först att kommentera 4

Samtal vid köksbordet. Om köttfria dagar, om att äta mer grönt. Ur ett miljöperspektiv. Har kommit på mig själv att jag ”omedvetet” äter mer fisk, mer av grönsakssoppor – dock ännu inga inplanerade köttfria dagar. men borde väl införa det, inte minst ur ett moraliskt perspektiv. Om jag ska kunna kräva av alla trögskallar att de ska lära sig ETT nytt ord, nämligen chokladboll, så borde jag väl ställa en del moraliska miljökrav på mig själv, särskilt när jag vet att det kan göra skillnad. På samma sätt som de människor, som av en del märkliga skäl, fortsätter att såra människor genom att hårdnackat använda sig av N’******-ordet. Vi gör alla våra val och de bygger ofta på kunskap, uppkomna genom livets empiriska studier och de fakta man läst sig till. Tar man inte konsekvenserna av den lärdomen, så gör man sig helt sonika dummare än vad man är. Eller?

kött
Borde vi äta mindre kött?

En fin dag, så snart ska vi ut och gå. Vi ska ta en sväng förbi Bobbys loppis häruppe på Pig Hill. På så sätt är vi med och återvinner skrot. Eller så flyttar vi bara skrot från ett ställe till ett annat …. Kanske hittar jag en gammal, men fullt fungerande, mortel. Då slår jag till. Jag har under årens lopp fått upp ögonen för second-handbutikerna och har fyndat en hel del. Det är lite av skattjakt att komma in i en sådan butik och sedan börja söka efter fynd. Det är ju inte helt fel att finna en nästan ny, tillsynes oanvänd, bomullsskjorta för 30 spänn. Eller en svart hatt med breda brätten för femtio kronor.

gammskor
  Somliga går i trasiga skor …

Det är också ett klart prisvärt alternativ för alla oss som har ont om pengar, som inte längre har råd att köpa dyra märkeskläder. Det fanns en tid i mitt liv då jag kunde impulshandla, och ha råd med det, en skjorta för 1500 kronor och sedan anse mig vara värd en ny lapptopp för 20 000 kr. De tiderna är förbi – om nu inte min kommande bok blir en bestseller. Men jag tror, efter år av ”fattigdom”, att jag inte skulle slöa bort mina pengar på ”skräp”, på onödigheter. Möjligen att jag skulle resa lite mer. Möjligen – för jag har med åren blivit rysligt bekväm, snudd på lat.

Senaste numret av Vasaplan kom igår. En fin tidning, verkligen snygg – och med spännande innehåll. Har svårt att slita mig från arbetet och diskussionerna i föreningen, men inser att jag behöver den ”semester” från chefredaktörsskapet  som jag sagt mig vara tvungen att ta. Särskilt då strokeläkarna menar att jag behöver mer tid för återhämtning. Men jag återvänder i september. Önskar de som tar vid all världens lycka. Tidningen gör verkligen nytta, den gör skillnad.

Skriver en hel del på min kommande roman. Den om männen som blivit kvar i Baklandet, de som blivit över och som med åren blivit rejält frustrerade. Men allt de kan göra är att spela schack.

chess

För övrigt är jag en rätt så lycklig man. En man som är älskad och som kan älska tillbaka. Är inte det meningen med livet?

Redan frälsta vid valstugorna

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi vet vad vi har, men inte vad vi får. Är det den devisen som kommer att gälla när folk går till vallokalerna? Trots ledan mot dessa ständiga skattesänkningar, de urholkade trygghetssystemen, vinsterna i välfärden, så köper man det på grund av osäkerhet över vad ”vi ska få”. Kanske kan den stora valmissen bli att det röd-gröna blocket inte på ett tydligare sätt visat hur regeringsbildningen ska se ut. Så att folk får veta ”vad vi kommer att få”. Ja, det är en fundering så här dagarna före valet, då undersökningarna visar att blocken kommer varandra allt närmre. Den solklara ledningen håller på att ätas upp. Som vid valet 2010.

Rör mig rätt så ofta kring valstugorna. Tigger till mig kaffe och sitter och lyssnar. Vid var och en av stugorna råder en likartad tvärsäkerhet. Vilket i och för sig inte är särskilt förvånande. Men med en allt för inbiten tvärsäkerhet, brukar krokodilbeteendet ta över: Stor käft, men mycket små öron. Det blir inte så mycket debatterande.En annan reflektion är att medelåldern bland oss kaffetjuvar är tämligen hög och att flertalet är män. Män med keps. Undantaget torde vara hos Fi. Där finns åtminstone ungdomarna.

Mina påstående saknar helt vetenskaplig grund. Det är mer reflektioner byggda på empiriska studier.

Var förbi på Bakfickan i går. De gör verkligen ett fantastiskt arbete. Befann mig där då det serverades lunch: korvgryta. Dit kom människor som ville fylla tomrummet i sin ensamhet, som var hungriga och kanske fick dagens enda varma måltid. Det är också en bild från dagens Sverige. Den som pågår någon kilometer från valstugorna i centrala Umeå.

Avslutningsvis: gårdagens fotbollsmatch mellan Österrike och Sverige. Nog hade väl svenskarna skruvat på sig träbenen och satt två högerskor på fötterna. Det var inte mycket som blev rätt. Även om det blev 1-1.

Isvatten över huvudet

Av , , Bli först att kommentera 2

Försöker vänja mig vid min nya roll som chefredaktör för tidningen Vasaplan. Har skrivit samman min första intervju. Det är drygt tio år sedan sist; men det sitter i ryggmärgen. Som muskelminnet av att cykla. Det rullar på. Intressant människa jag skrivit om. En världsstjärna boende i Umeå; en utövare av en av de tuffast sporterna. Under detta yttre döljer sig en ödmjuk, smart person. Om ett par veckor får ni läsa reportaget.

Har fått en hel del ryggdunkar och hört många uppskattande hejarop. Det är underbart att få finnas i ett sammanhang, att få vara delaktig. Som en del i flocken. Att få jobba för en god sak. Först när man är sedd av andra finns man till. Men det är inte alltid självklart. Det kan jag vittna om.

Det är inne att hälla en hink isvatten över sig. Dels för att kyla ner sig, dels för att efteråt skänka en slant till välgörande ändamål. Detta filmas och läggs ut på nätet. George W Bush och 14 miljoner andra har gjort det. Fråga: Kan man få skänka en slant utan att hälla vatten över sig?

Det är också inne med val. Snart dags att gå till urnorna och avlägga våra röster. Sen får vi se hur det går. Brukar ofta gå en sväng förbi valstugorna, kika lite, lyssna, slänga käft. Det talas ibland med förakt om våra politiker. Istället ska vi tacka gud att det finns de som ser till att hålla liv i demokratin, som är villiga att stå där i motvinden och fatta tuffa beslut. Skulle du vilja byta med dem? Det som däremot är ett problem, är att somliga politiker inte förstår att de fått sina uppdrag i förtroende från sina väljare; förtroendeuppdrag. Ett förtroende sprunget ur den värdegrund de representerar. Det händer även att en del politiker med tiden förvandlas till förvaltare; till tjänstemän i offentlig regi. Sådana där som som alltid bär omkring på en pärm med statistik, tabeller och räntesatser.Men de flesta sköter sig, tycker jag.