Inte varje dag man är citerad på Dagens nyheters förstasida. Tidningen lyfter fram Umeå som en föregångare på hur man kan förhindra att skjutningar och utsatta områden uppkommer. Man frågar sig vad Umeå gjort som andra inte gjort?

Det finns naturligtvis ingen mirakelmedicin. Men vi har god samverkan mellan olika aktörer, en god stadsplanering och många engagerade medborgare i föreningslivet och ideell sektor. Lägg till det att vi är en kommun som satsat mycket på fritid och kultur och det förebyggande arbetet.

Jag är ingen stor förespråkare av riktade statsbidrag men vill man bekämpa brottslighet så behöver Sverige tänka om. Problemet idag är att kommuner och regioner är så hårt pressade av ekonomin att de inte har råd att upprätthålla förebyggande insatser och tidiga insatser över tid. Här kan staten göra skillnad.

Som jag tar upp i artikeln så skulle ett statsbidrag på 40 miljoner kronor till Umeå kommun fördubbla det förebyggande arbetet som socialtjänsten bedriver. Det skulle innebära drygt 4 miljarder för Sverige totalt och gå i linje med en mer förebyggande socialtjänstlag.

Om man från statligt håll dessutom villkorar detta statsbidrag till att kommunerna ska bygga upp tidiga insatser i samverkan mellan socialtjänst, skola, polis, region, näringsliv och ideella aktörer så börjar vi se hur en basstruktur kan börja byggas upp som håller över tid. Och även om 4 miljarder är mycket pengar så är det betydligt billigare och smartare att arbeta förebyggande med tidiga insatser.

Skriver i dagens VK med Liv Zetterberg(V) och Ahmed Hersi(MP) om angiverisystemet som regeringen och SD tänkt införa i socialtjänsten. Vi säger nej till denna vidriga politik som är tänkt att omstöpa socialtjänstens personal från att utföra sitt sociala arbete till att bli utlänningskontrollanter. En politik som bara spär på skuggsamhället.

Läs mer här.

Netflix filmen ”don’t look up” från 2021 med Leonardo DiCaprio och Jennifer Lawrence, beskriver hur två forskare försöker varna världen för att en jättekomet är på väg mot jorden och kommer förstöra allt liv. De tar sig till vita huset för att berätta för presidenten om sin upptäckt men reaktionen där och från övriga samhället blir inte vad de förväntat sig.

Snarare än att bli trodda så blir de ifrågasatta och förlöjligade. Folk visar sig nämligen ha svårt att tro på idén att en jättekomet är på väg.

Jättekometen är självklart en metafor för den klimatkris vi befinner oss i. Och svårigheten mänskligheten tycks ha att ta till sig obekväma fakta som krockar med ens egen världsbild om hur verkligheten borde fungera.

Ett samhällsbygge kan inte bygga på känslor och att tro. Det måste bygga på tillgänglig fakta. Klimathotet är i högsta grad verkligt. Att låtsas som att klimathotet inte existerar eller vägra tro på fakta är möjligtvis bekvämt i stunden, men hjälper föga mot den bistra verklighet som väntar runt hörnet.

Ungefär liknande reaktioner möts vi nu kring kompetensförsörjningskrisen. Runt om vårt land varnar industrin, kommuner och regioner för att situationen är kritisk. Reaktionen på detta är minst sagt varierande.

Från regeringshåll finns ingen samlad strategi att möta detta och ingen är aviserad. Statsministern listar inte kompetensförsörjningskrisen som en kris, och äldreministern talar om ”fler som ska erbjudas heltid” och ett och annat ”statsbidrag” som ska göra susen.

Andra vanliga reaktioner tycks vara att tycka att det är någon annans fel, att åtgärderna som vidtas är fel eller rent av att siffrorna stämmer inte, det är inte så allvarligt som det verkar.

Det kommer dock inte räcka. Fakta finns tillgänglig och visar klart och tydligt att antalet händer inte räcker till. 25% av arbetskraften arbetar i dag i välfärden. Den siffran kommer att behöva vara 50% år 2032. Det innebär att i korthet så står vi nu och väljer mellan att kunna försörja industrin eller om gamla mamma ska få vård.

Det enda som verkligen hjälper mot knepiga situationer är god beredskap. Att planera för vad som kommer och i god tid försöka förebygga framtida hot. Och när väl krisen är där, se till att hålla huvudet kallt, göra en god analys och i god ordning börja vidta åtgärder.

Fakta är att såväl klimatkris som kompetensförsörjningskrisen redan är här. Vi kan inte välja bort detta. Däremot kan vi välja hur vi agerar, och om vi väljer att vänta eller börjar agera.

I båda kriserna är vår bästa chans att hantera situationen att agera samfällt och börja vidta åtgärder för att inte tappa tid.

SD är ett direkt hot mot Sverige och svensk välfärd. Vi såg sabotaget av NATO-ansökan och i Ekots lördagsintervju uppger nu arbetsmarknadsminister Johan Pehrsson(L) att det ”kärvar” i samtalen med SD om arbetskraftsinvandringen.

Att SD kan vara så fruktansvärt okunnigt som parti och inte begripa att vi står mitt i en enorm kompetenskris som kommer att krascha sjukvård, omsorg och skola om inget görs. Arbetskraftsinvandring är nödvändig och den ska självfallet göras till avtalsenliga villkor och löner.

Istället prioriteras främlingsfientlighet som gör att svenska arbetare som redan idag saknar arbetskamrater kommer få jobba dubbelt eller trippelt till sämre villkor. Vem orkar det?

Johan Pehrsson och LIberalerna förtjänar inte heller något beröm som gjort sig beroende av detta parti.

Brukar sällan berömma moderatledaren Ulf Kristersson, men det är bra att han nu markerar mot SD:s oacceptabla agerande i NATO-processen.

Omni refererar till Expressen:

SD-toppen Richard Jomshofs utspel om att bränna koraner ”var ett väldigt dåligt uttalande som på allvar skadar Sveriges möjligheter att kunna enas med Turkiet”. Det säger statsminister Ulf Kristersson (M) till Expressen.

Att Kristerssons pekar ut Jomshof är viktigt då det efter tidigare uttalanden om ”att alla måste ta ansvar nu” klargör att det inte är svenska folket i allmänhet som försökt sabotera NATO-processen. Istället är det som statsministern säger, ledande företrädare för SD som med sina uttalanden skadat Sverige. Oavsett regeringens känsliga band till SD, så måste Sveriges säkerhet gå före partiintressen.

Rätt så, skulden ska ligga hos den part som orsakat kaoset. Och det är hög tid att SD slutar med att underminera svensk säkerhetspolitik.

Som jag skrivit tidigare så är det många delar i Tidöavtalet som är ohållbara kopplade till kompetensförsörjningskrisen. En av dem gäller skrivningen att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga uppehållstillstånd, vilket skulle få människor som arbetar här att tvingas lämna landet. En fullständigt vansinnig idé.

Detta har nu även så sakteliga börjat gå upp ett liljeholmen för regeringen. Aftonbladet skriver att migrationsminister Maria Malmer Stenergard nu föreslår att vissa grupper måste undantas.

– Till att börja med gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd. Många har ju uppehållstillstånd här, som till exempel arbetskraftsinvandrare eller studerande, och det är då inte aktuellt i de fallen, säger hon.

Ministern medger att det finns ett problem i att omkring 300 000 personer med beviljade permanenta uppehållstillstånd nu känner oro enligt Aftonbladet.

Reträtten fortsätter med andra ord. Ytterligare ett bevis att SD-politik fungerar extremt dåligt på de samhällsproblem vi står inför.

Ytterligare ett bevis på att vi har en regering som inte fattat någonting av vad vi står inför. Här är det äldreminister Anna Tenjes(M) som i Kommunalarbetaren tror att bemanningskrisen i äldreomsorgen går att lösa med att man blir lite ”attraktivare” med fler heltider och välfärdsteknik. Nåt extra statsbidrag kanske.

Befinner sig ministern möjligtvis på en annan planet? Mycket troligt.

Krisen är redan HÄR Anna Tenjes, börja förstå det. Hur är det ens möjligt att man som minister inte kan ha en susning om vad som pågår. Det fattas folk. Och det går inte att trolla bort.

Det vi behöver pronto är en regering som:

1.  Fattar att vi befinner oss i en kris
2. Tar på sig ledartröjan och börjar göra något åt detta

Tyvärr tror jag att äldreministern inte är den som kommer att vakna först i regeringen sett till dessa uttalanden.

VK skriver i dagens tidning om arbetsmiljöarbetet inom Socialtjänstens myndighetsutövning. Nämndens utredning över arbetsmiljön har presenterats och tidningen rapporterar om detta. Tyvärr har det smygit sig in felaktigheter i reportaget om vad rapporten säger. Och jag tar upp det här nedan:

Inga tecken på utbredd tystnadskultur

Det utredarna berättade för nämndens ledamöter vid nämndens sammanträde 25 januari var att de inte ser några tecken på att det skulle finnas en utbredd tystnadskultur inom myndighetsutövningen, En uppgift som cirkulerat bland inte minst media och olika politiska företrädare det senaste året. Man berättade att det man snarare ser är att det finns en stor vilja till öppenhet.

De säger utredarna till oss efter att ha fångat in synpunkter från personalen. Svarsfrekvensen var 84%.

Detta utelämnar VK och skriver istället att jag som ordförande ”upplever” att det finns en ”hög ambition och öppenhet på arbetsplatsen”. Det är inte jag som kanske enbart ”upplever” att det finns en hög vilja till öppenhet, utan det är vad utredarna presenterade för nämndens ledamöter vid nämndens sammanträde den 25 januari.

Det är utredarna som presenterat för nämnden att de inte ser tecken på tystnadskultur. Det är inte min sak att ha en subjektiv åsikt om det förekommer tystnadskultur eller ej, utan det ska grundas i faktiska omständigheter. Finns tystnadskultur så ska den bort omedelbart, men det är inte vad nämnden fått till sig av utredarna och den här utredningen.

Feelgood skriver vidare:

”Det som framförs fungera väl på det stora hela av medarbetarna är att enhetschefer och gruppledare är öppna för samtal och dialog. Det gäller både samtal rörande den egna arbetssituationen och det som rör det organisatoriska samt det som fungerar och det som skulle fungera bättre. Medarbetarna upplever sig överlag lyssnade på och beskriver att enhetschefer och gruppledare uppmuntrar tyckande och tänkande. Likaså beskrivs av gruppledare, att de har en nära och öppen dialog med enhetscheferna”

Artikeln tar inte upp vad dagens anställda säger om bemötande

I rapporten konstateras att ”i förevarande arbete framkommer vad gäller öppenheten mellan medarbetare och ledningsfunktioner, att den generellt är god” och att ”medarbetare uppfattas känna sig trygga att bli bemötta av gruppledare och enhetschef på ett respektfullt sätt”. Däremot pekar man på att för att stärka öppenheten ytterligare handlar det om återkoppling på organisatorisk nivå och göras delaktig i detta, inte minst vad gäller varför personer slutar och organisatoriska förändringar.

VK skriver dock om detta att ”när det gäller öppenheten att ”när det gäller öppenheten på arbetsplatsen på arbetsplatsen upplevdes bland medarbetarna ett större respektfullt bemötande från kollegor medan en majoritet inte upplevde det från chef”

Problemet är bara att det är inte det dagens anställda säger. Det man skriver om i rapporten är intervjuer med ett antal medarbetare som slutade 2021.  Men det framgår inte och inte heller att Feelgood skriver att ”det låga antalet svar och den relativt låga svarsfrekvensen gör det svårt att dra slutsatser kring huvudsakliga åtgärder till varför 18 medarbetare slutade 2021”

Återigen som jag skrev så säger de 84% av dagens anställda som blivit intervjuade: ”medarbetare uppfattas känna sig trygga att bli bemötta av gruppledare och enhetschef på ett respektfullt sätt”. Det är den nulägesbild som just denna utredning ger och som vi alla behöver förhålla oss till.

Företagshälsovården har aldrig varit självändamål för (S)

Den andra felaktigheten rörande (S) är att VK skriver att:

”För Socialdemokraterna var det viktigt att facket och skyddskommittén valde att utredningen skulle utföras tillsammans med företagshälsovården.”

Det här är inte korrekt och är nog ett syftningsfel. Men det faller in i den gamla ”dolkstötslegenden” om att (S) skulle ha blockerat en extern utredning. Socialdemokraterna har aldrig uttalat eller drivit att specifikt företagshälsovården skulle väljas att utreda detta. Däremot att en utredning ska tas in för arbetet och att de fackliga organisationerna ska ha inflytande över utformning.

Vi har varit tydliga med det vi vill är att de fackliga organisationerna ska vara med och bestämma över vilket stöd som ska tas in och hur den här processen ska gå vidare, då de är del i skyddskommittén. Det har varit centralt för oss och utgör kärnan i den svenska modellen där fack och arbetsgivare samverkar och tar gemensamt ansvar över arbetsmiljön, enligt rådande delegation.

Som nämnden tidigare beslutat lämnade vi öppet om företagshälsovården eller annat externt stöd skulle anlitas, det var upp till parterna och då specifikt facklig part då vi ville att parterna skulle hitta samsyn i skyddskommittén. Det är Socialdemokraternas linje och inget annat. Och för den delen alla övriga partier också utom ett. Den lösning som parterna landade i var att anlita specifikt företagshälsovården och då jobbar vi vidare med det och stöttar parternas beslut.

Bred samsyn

Utredningens resultat och rekommendationer ska nu arbetas vidare med. Såväl skyddsombud som fackliga organisationer och arbetsgivaren ansåg att utredningen kan ligga till grund som underlag för fortsatt arbete, vilket bådar gott. Vi behöver nu hjälpas åt i bred samsyn med att stötta våra socialsekreterare där arbetsbelastningen är hög pga högt inflöde av ärenden.

Nämnden kommer att följa arbetet, få återrapport och underrättas vad parterna behöver för ytterligare stöd.

Statsminister Ulf Kristersson uppmanar svenska folket till lugn i NATO-processen. Det är allvar nu får vi veta.

Problemet är bara att de som står för oroligheterna är hans eget regeringsunderlag. Det är nämligen SD:s egen programledare Chiang Frick på SD riks som betalade för Paludans demonstrationstillstånd. Och inte nog med det, det var enligt Paludan själv SD-gänget med Frick som uppmanade honom att bränna koranen utanför turkiska ambassaden!

Samtidigt uttalar sig Jimmie Åkesson kritiskt mot Erdogan och kallar honom islamist och diktator.

Må så vara, men nu bevittnar vi ett haveri av sällan skådat slag. Du har en statsminister som undermineras i säkerhetspolitiken av sitt egna regeringsunderlag. Och på det svarar statsministern att han beklagar att människor använder sina demokratiska rättigheter, när han i själva verket borde tala med Åkesson om hur säkerhetspolitiken ska hanteras.

Sveriges omställning och framtida jobb hänger på vad som nu händer i norra Sverige. Det är enorma satsningar som görs och arbetslösheten är rekordlåg.

I det läget så kunde man ju tänka sig att vi skulle få uppbackning från den nationella nivån, men icke. Kristerssons regering avvecklar arbetsmarknadsutbildning och stänger gränser för arbetskraftsinvandringen. 300,000 personer på idag permanenta uppehållstillstånd och i arbete ska förmås att bli tidsbegränsade.

Kristerssons regering gör alla fel som är möjliga just nu. Lägg till det att omställningsstödet i LAS-överenskommelsen bara finansierar 6000 av de 25000 beräknade platserna. Sammantaget är regeringspolitiken just nu ett pungslag mot norrländska företag och norrlänningarna i ett läge när vi bokstavligen står och täljer guld för hela Sveriges bästa! Men det kommer inte fungera om inte företagen får tag på folk, då expanderar de någon annanstans. Och vem vill bo i norr om inte skolor har lärare eller socialtjänsten klappat igen?

Vad vi behöver här uppe är folk. Det måste vara lätt att omskola sig, det måste vara möjligt att få hit arbetskraftsinvandring(bra reglerad med kollektivavtalslöner) och folk måste även förmås flytta hit även inom landet.

Det här vet regeringen och redan i november fått på sitt bord av den särskilda utredaren. Ändå låser man sig i ett Tidöavtal som gör kompetensförsörjningen omöjlig. Enbart för att göra de främlingsfientliga krafterna nöjda.

Moderaternas låsning vid Sverigedemokraterna är ett direkt hot mot norrlänningarnas framtid. Det är dessutom ett av de värsta sveken någonsin mot kommande generationer.