Julbestyr

Det blev en granbock i år också. Hade tänkt skippa honom faktiskt. Men idag när jag tittade ut insåg jag att lite julpyssel skulle passa bra. Nu står han på bron och som, hälsar julveckan välkommen. Och jag kan njuta och äntligen slappna av efter att pluggandet till ett av mina tyngsta prov någonsin är avklarat.

Gårdagen spenderade vi i stan där vi fick dela upp oss i olika grupperingar för att i omgångar köpa klappar till oss olika familjemedlemmar. På något konstigt vis försvann alla mina pengar trots jag själv bara kom hem med en julklapp? Förstår inte riktigt hur det gick till, men borta är de.

Jag gick med Lisa ett bra tag och det var intressant. Känslig som hon är fick vi skynda oss ut ur en massa affärer där hon demonstrativt höll för näsan och högljutt deklarerade att hon mådde illa eller fick huvudvärk av olika dofter eller lukter som hon kallar det. Dofter av te eller kaffe som min näsa tycker är underbara håller hon på att storkna av. Dum som jag var tog jag med henne in på DUÅ. Hon höll fullkomligen på att kräkas. Vi fick nästan meja ner övriga kunder på vägen ut därifrån. Och jag kan hålla med henne. Hur står de ut att jobba i denna odör?

I övrigt har jag lite jobbigt med allt folk som ska handla samtidigt som oss. Kan liksom inte riktigt koncentrera mig. Dessutom hade jag nog trott att det skulle vara lite juligare på stadens torg. Lite tomtar, kälkar, renar, bjällror, körsång och glögg hade känts mer rätt än ett gäng ungdomar i glashuset som framförde nån slags garagemusik. Jonas var väl den som kom närmast en tomte när han förvånat träffade på en som sopade av sin bil på parkeringen.

Vi sammanstrålade på Waynes för lunch där de kostat på sig ett fiffigt sätt att tala om för sina kunder när maten är klar. Man fick med ett litet rymdskepp till bordet och när det pep var det dags att hämta maten. Knepigt bara att personalen inte verkade ha en aning om varför de skickade med oss ett rymdskepp. När vårt pep och vi gick iväg för att hämta höll vi på att bli nersprungna av en väldigt serviceinriktad kille som balanserade runt vår mat. Och före det hade dessutom en förvirrad kassatjej varit förbi och undrat vad vi beställt. Snurrigt. Nästa gång ska jag informera dem om rymdskeppets betydelse och inverkan på deras jobb.

Väl hemkommen från staden drog jag igång ett knäckkok som höll på att ta knäcken på mig. Allt såg lugnt och fint ut tills knäcken fick för sig att den var mer än klar. Vid vattentestet visade det sig att den blivit stenhård. Förbaskat! Men jag drog en chansning och hällde i lite mer grädde. En kraftig reaktion uppstod i pannan men resultatet blev strålande.

Vi toppade glöggkoket med en sluring Lucia chokladglögg. Ytterligare en chansning vi gjort på systemet tidigare där glögghyllan var relativt urplockad. Riktigt god var den faktiskt och chokladsmaken blev tydligare ju svalare det blev i koppen.

Tror bestämt det finns en skvätt kvar……hej då………