Hur svårt kan det va??

Av , , 1 kommentar 3

det här med att vara traditionell kvinna! Man behöver bara komma ihåg:

Hur många liter mjölk det finns i kylen

När barmen blev vaccinerade och mot vad

När katten fick p-piller senast

När föräldrar, svärföräldrar, kusiner, svärkusiner, syskon, goda vänner, släktingar, grannar, arbetskamrater, chefer, ingifta bortglömda fastrar och nördiga hobbykompisar fyller år

Om dammsugarpåsar finns i tillräcklig mängd

Om finskjortan är struken

Handla såpa, tejp, papper, glödlampor, folköl, nötkött, underkläder, tvättmedel, sköljmedel, färgpatroner, makaroner, stearinljus, engångsrakhyvlar, tunnbröd, vetemjöl, bilschampoo, papperstallrikar, servetter, hundmat och växtnäring så fort det är extrapris

Om svärmor vill ha brygg- eller kokkaffe

Om ens sambo/äkta hälft vill ha vanlig eller fiberfralla, skjortor i storlek 41 eller 42, boxer eller vanliga kalsonger i vita eller vilda färger, ölet 10 eller 4 grader, chiantiviner eller merlotviner, snittblommor eller krukdito, Ettan eller General, framifrån eller bakifrån, att barnen ska gå i språk-eller musikskola, äggen kokta 5,5 eller 6,5 minuter, jeansen in- eller utsvängda, vitt eller grått grus grus på garageuppfarten eller om fönstret ska vara öppet eller bara lite öppet på natten

När barnen åt senast och VAD och HUR mycket

Om svärfar fick en slips eller en flaska starkt senast han fyllde år

Om stuprännorna är rensade i år

Om fönstren är skrapade och ommålade de senaste fyra åren

När det var skurat bakom badkaret senast

Om hundar kan äta fårben och grislunga

Om det blir åska imorgon

Om tidningsprenumerationen är flyttad till fritidshuset

Om löken i kylen är spänstig eller bör slängas

Vilket datum grädden gick ut

När bilen var underredsbehandlad senast

Om din sambos/makes bästa kompis Mattias gillar chiantiviner eller merlotviner, snittblommor eller krukdito

…och sisådär 1456 småsaker till.

Hur svårt kan det va?

Boliden

Av , , Bli först att kommentera 3

Boliden är ett litet samhälle som uppstod 10 december 1924. (F.ö. samma år som masoniten uppfanns). Då hittade man guld där. Det blev som ett Kondike och villor byggdes med fina staket runt – riktigt idylliskt. Nu bor det 1566 personer där, och det är fint, men ingen guldrusch, och husen är rysligt billiga. I helgen var jag och pappa till byn alldeles bredvid, Strömfors. Vår vän Kersti har köpt ett fint hus där. Vilken idyll! Och vilka huspriser! Varför flyttar inte folk till små byar? A, jag vet, det finns inte jobb. Men skulle det verkligen inte gå att få igång? Kan inte vissa offentliga verksamheter utlokaliseras? Nä. Det går väl inte, Fjollträskfolket skulle ”få åt nerven” av att inte höra det ständiga trafikbullret, inte ha nära till en restaurang som serverade ripa, rådjurssadel och björnstek, inte kunna spontanrusa in på operaföreställningar när andan faller på, inte kolla galenpannorna som slåss om en taxi på Stureplan, inte kunna välja den allra bästa skolan för barnen, inte kunna hitta ett passande hunddagis med rätta pedagogiken, inte kunna ta taxi hem för under 600 kr, inte ha nära till teatrar och filmpremiärer. För att inte tala om att deras nerver skulle komma i dallring när de helt plötsligt finge höra fågelsång IRL, eller av att kunna gå rätt ut från huset och plocka blåbär, kunna odla ordentligt stort istället för minimalistiskt  på balkongen, kunna känna igen och namnge de som bor nära, kunna alla barnens och lärarnas namn på barnens skola, kunna springa ut och jogga i skogen utan att sitta i bilkö i 45 minuter. Det hus som kostar 5,4 miljoner i Bromma med en tomt på långt under 1000 kvm kostar 150.000 i Hällnäs, och då med en flera tusen kvm-s tomt.

Alla dessa byar byar i Västerbotten bara, alla dessa fina rejäla hus – kapital som ruttnar bort och möjligheter att bo med kvalitet försvinner med en rasande fart. I Storsävarträsk finns 9 bofasta. Snipp, Snapp, Snorum och Basalorum är borta. Tänk att bo på ställen med dessa skojiga namn! ”Jamen, hej, jag bor i Basalorum/Kräkångersnoret/London/Virisen/Kvavisträsk/Kåsböle/Ensamheten/Tillflykten/Lillåtjälen/Finnforsfallet!” Det är ju mycket tuffare än Midsommarkransen, Bromma, Lidingö, Ekerö eller Vällingby. Vällingby?? Vem kom på det?

Fint värre!

Av , , Bli först att kommentera 2

Såhär fint blev spåntaket på sommarladugården på Gammlia som vi lade. Dock fattas lite brädor på kanterna.

2013 juli 6 011

Jomen, såatt… Direkt efter det for jag till Överrödå, där äldst-dotera höll på mä rivning:

2013 juli 6 014

Sen eldade vi, och Peder var så nöjd i himlens höjd:

2013 juli 6 015

2013 juli 6 016

Igår var Jack, lillebror, där och röjde med motorsågen så det bara yrde spån:

2013 juli 6 023

Tyvärr for det nåt elektriskt, typ telefonledningen…

2013 juli 6 026

Men lite spill får man räkna med. Förresten så mailar och sms:ar man bara nuförtin.

 

 

 

Försiktighetsåtgärder

Av , , Bli först att kommentera 1

När man jobbar på ett tak:

2013 juli 5 007

 

Måste man tänka på säkerheten. Bolla inte med motorsågen. Lämna över den lugnt och städat till en nykter och ansvarsfull person:

2013 juli 5 008

 

Beakta även hörselskydden, de stadiga skorna, den betryggande byggställningen, den låga fallhöjden, den seriösa inställningen… hos 2013 års byggnadsvårdskurs på folkhögskolan i Vindeln. När dom lägger om ett spåntak på Gammlia. Spånhyveln dunkar fram nya fräscha spån i bakgrunden, stadsbor joggar förbi, och läraren Jörgen sätter sig ner mitt på taket och ser glad och tankfull ut. Så säger han:” Jag har världens bästa jobb!”

 

Elisabeth

Av , , 1 kommentar 1

Ska hon heta, senaste barnbarnet!

2013 juni 5 022

…och såhär ser hon ut nu. Jag har aldrig varit med om en bäbis som ”pratar” mer än hon. Hon grymtar och morrar hela tiden, och vill alltid ha sista ordet. Politikerämne? Hela namnet är Svea Elisabeth Magnhild, vilket blir SEM, som hennes morfarsfar hette. Och han hette ju Larsson som hennes pappa, tänk va bra! Gammal bondesläkt från alla håll, min mormor och morfar var också bönder. Tänk vad man kan få om man blandar Odenplan med Mjödvattnet!

 

 

Jag var in på AF idag…

Av , , Bli först att kommentera 1

…och till min oförställda förtjusning var det min gamla trogna förmedlare, som flyttat, men var tillbaka (tillfälligt? Jag tror han jobbar i juli när de andra har semester för han jagar älg i september- ett sunt tecken). Det kändes som att komma hem, han vet precis min krångliga arbetslivshistoria och är en realistisk person som går rakt på sak. Det var bra, eftersom vi stökade över presidierna snabbt och kunde ägna oss åt vår favoritsysselsättning ända tills långt in på lunchen: Diskutera arbetsmarknadspolitik, ha jämförelser med hur det var förr, skälla på värdelösa coacher (mest jag, han är för proffsig för sånt), fundera över hur VI skulle styra landet och naturligtvis framhäva vår egen förträfflighet i denna hypotetiska situation, SAMT utbyta erfarenheter av byggnadsvårdtekniska ingrepp på diverse fastigheter av tvivelaktig beskaffenhet. Härligt! Att man kan bli så glad av en statlig tjänsteman! Jag känner att min tilltro på mänskligheten sakta börjar återhämta sig.

Nu ska jag fundera på nya bloggar, äta hjortronsylt, lite ädelost och kanske några oliver nersköljda med tranbärsdricka. Fast inte på samma gång.

Det måste gå!!!

Av , , Bli först att kommentera 4

Som vanligt har jag alltid trott att det är fel på mig. Jag har för tjocka lår, förstås. Är för korkad, har studerat för lite, är för artistiskt lagd, har för konstiga böcker (Henry Miller och Sara Lidman), för undermåliga sociala ambitioner eller lider brist på välfilad motorsåg. Men så märker jag under årens lopp att det finns fler än jag.

SOM INTE HITTAR EN BH SOM PASSAR!

Unga supersnygga tjejer som jag alltid har trott kunnat gå in på en affär, hugga en bh, betala (förstås, vem tar ni mig för? Jag umgås verkligen inte med såna som baxar bh:ar) och så passar bh:n. Nänä, flera av dessa kvinnor har sagt ”men det finns ju ingen som kan ha de där billiga bh:arna på HM”. Hur kan så enkla ord vara så sköna att höra? Helt plötsligt känner jag mig lite mindre som ett monster.

2013 Juni del 3 047

Men så sitter jag och blir arg. Jo, det är i-landsproblem, men inte det allra värsta. Vi som behöver bh vill faktiskt kunna känna att den funkar. Den kostar ändå bortåt 6-700 kr och man behöver några stycken. De är ju elastiska, så efter en viss tid vissnar de.

För det första ser vi olika ut- de som designar bh:ar: har de aldrig sett flera riktiga kvinnor i levande livet? Det finns bilder på Internet – bara så att de kan bilda sig en uppfattning UNGEFÄR om att vi är olika, vi bh-bärare. Vi är mellan 120 och 200 cm långa, vikten kan variera från 45 till över 200 kg, vi kan vara breda, tjocka, hårdmusklade, vara 65 eller 110 cm runtom, ha kupstorlek A till I- dessutom utövar vi en hel del kroppslig aktivitet av olika slag. Vi jobbar, joggar, rider, hugger ved, jagar får, förlöser kossor, springer ifatt barn och barnbarn och säkert flera hundra andra aktiviteter. VI ÄR OLIKA!!!

Varför är det då samma problem med nästan alla bh:ar? Varför måste man alltid nöja sig med det är är nästan bra?

Om man har storlek C eller över det- hur kan det vara så att bh-bandet är bara 1 cm brett? Det skär in.

Det skulle väl i allsindar gå att göra bh:ar med mer variation. Bredare band, kors i ryggen, mer eller mindre urringat, mer eller mindre utskuret vid armhålan, o.s.v.

Och en sak till medan jag ändå håller på att elda upp mig: Har ni någonsin hört talas om att någon bh- bärare klagat över att den fryser om brösten? Nä, skulle inte tro det. I de flesta fall gör vi inte det. I de flesta fall är bh:n tät och tjock och stoppad. Så när man hugger ved, städar, tränar, rider och svettas så fastnar tyget och det blir blir obekvämt.

Kära läsare! Ge mig gärna tips på ett vettigt bh-märke!

Varför?

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Varför är det ALLTID såhär för mig? Att jag ALDRIG i hela mitt liv har haft någon riktig vuxenkoll på mina finkläder menar jag. Det är jämt samma visa. VAD SKA JAG TA PÅÅÅÅ mig? Helt överrumplad varje tillfälle. Va? Är det midsommar? Va? Skolavslutning? Va? Bjuden på middag? Födelsedagskalas? Ska jag gifta mig – nu? Normala människor har lärt sig att kolla igenom sina finkläder och se så de passar ihop, att de är tvättade och strykna, att de inte har krympt i garderoben, att det finns hela strumpbyxor. Före högtidstill fället sysselsätter jag mig med sånt som att prova ut halsband som matchar med klänningen, ta på och av strumpbyxor som visar sig ha hål eller vara fel färg, panikstryka krage och nederdelen på ärmen, försöka hitta den där vita bh:n, dölja hundbett på högklackade svarta pumpsen med tuschpenna och pilla fram hårnålar mellan golvplankorna. Under högtidstillfället sysselsätter jag mig med att känna mig bortkommen, omodern, ovan att gå i fina skor och i övrigt en allmän alienerad känsla av att vara den ständigt ogifta kusinen från landet. Det är faktiskt så illa att de finaste skorna jag har (som hunden en gång bitit på) är de jag köpte till farmors begravning den 1 april 1980. Vilket i allafall bevisar en sak: en pytteliten del av mig har forfarande samma form och storlek som för 33 år sedan!

Lite tröstfoton från en morgonpromenad vid Tavelsjön:

Ojdå! Där kom den stolliga hunden med. 

Jansson!

Av , , Bli först att kommentera 2

 Janssons frestelse! Så himla gott, men grejen är att om man kommer på att man vill ha det som middag kl 19.30  på kvällen- så dröjer det vääääldigt länge innan man får äta… Jag ska inte plåga er med en bild på mat jag lagat, mat jag  hade tänkt laga, mat jag hade velat laga, mat jag ätit 1978, mat jag ätit upp- alltså tråkiga smulor på en tom tallrik, mat jag hade eventuellt kunnat äta 1979, mat mina barn gillat 1998, mat min syrra lagat kanske om hon haft lust…

Kort sagt: vad är det för fel på folk som skriver och fotar mat i sociala medier??? Vem i allsindar vill se en övergiven och tom tallrik där det legat mat som någon har ätit up??? VEM? 

Är det bara jag som är helt vrickad för att jag inte vill se en massa konstiga och onödiga grejer som folk gör/ inte gör??

Jo, nåmen nu är det inte mer än 35 minuter kvar till Jansson är klar…

Men har dom aldrig kört Mercedes??

Av , , Bli först att kommentera 2

 Alla som känner mig någorlunda väl vet att jag mår illa av att köra bil. Väldigt illa. När jag var liten var jag väldigt liten, alla byxor var för korta, vi talar om 10-15 cm nu. Spe som attan. Kunde inte ha bälte för att hålla upp byxorna- fanns inga höfter! I klass nio var jag nästan minst med mina 35 kg. (Alla vet vad som hände 20 år senare). Det är inte svårt att förstå varför jag var jag så liten- jag var åksluk! Om jag inte åkte i vår fornlämning från 1953 med ypperlig ventilation så kräktes jag. När Kersti skjutsade mig från Skellefte till Byske och jag var sisådär 13 år så kräktes jag 5-6 ggr. Och mellan Skellefte och Byske är det inte långt…

En dag sa min son Jack: "Det är inte konstigt du mår illa, du har ju inte haft några bra bilar." 

Nä- just det. Jag har haft 37 bilar (varav 12 Volvo), och bara 2 och en halv av dom har varit bra. Särskilt bra var min Ford Scorpio Ghia som jag hade för länge sedan när den bara var två år gammal. 

Just nu kör jag en Volvo 745 -89:a sedan tre år. Aldrig i historien har jag väl haft en bil så länge! Folk känner igen den och hälsar på mig!

Den är blå, och går bra. Den har alltid startat, och om det blir fel på den så är det lätt att hitta fel och billig att laga. Kupéfläkten har pajat två gånger, det kostar 200 kr att köpa en begagnad fläkt och 11,5 minuter tar det för mig att byta. Heeelt okey.

Men körglädjen… Noll. Man kommer i en backe och så ba vissnar den. Det är ingen kraft i motorn, den skumpar, den dara bensin och den är tråkig i kurvor. Nu har jag kört Tavelsjö- Härnösand fram och tillbaka= 48 mil. Och jag undrar: Ni som konstruerade detta monster: Har ni aldrig kört en Mercedes?? En Jaguar? En BMW? Aldrig haft visioner? Drömmar om att kunna samtala i en bil?

Det finns bilar som är tystare än 745:or. Väldigt många är det. Iallafall, så är 745:an en sån bil man stannar av och inte förrän motorn stannar inser man hur högt man spelat radion. Liksom gjort en ljudridå. Jag sa radion eftersom det inte finns cd, utan bara BANDSPELARE i den. Oh, my God. Vem har band kvar?

Förutom ljudridån- vadi består oljuden av? Det är vägljud som går rätt igenom karossen, det är ett ihärdigt bullrande från motorn, det är ett diffust skaknde från skuffen, det är ett klart gnisslande från bagageavskiljaren och det är ett gnisslande från instrumentpanelen. Ja, ni läste rätt! Hur kan man få en instrumentpanel i plast att gnissla med ett metalliskt ljud? Jag fattart inte! Men jag skulle gärna få tag i dem som har konstuerat 745:an…

Såhär fint var det på Höga Kustenbron i tisdags morse. Ni kan skymta den eländiga odågan Volvons nos

Presentation

Blogg som handlar det som faller mig in. Kan röra sig om politik, ekonomi, vardagsliv, barn, familj, landsbygd, jordbruk, djur, folk jag mött eller folk jag hittat på.

Läs gärna min andra blogg på vk: "folklivsforskning"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se