Etikett: Umeå

Försiktighetsåtgärder

Av , , Bli först att kommentera 1

När man jobbar på ett tak:

2013 juli 5 007

 

Måste man tänka på säkerheten. Bolla inte med motorsågen. Lämna över den lugnt och städat till en nykter och ansvarsfull person:

2013 juli 5 008

 

Beakta även hörselskydden, de stadiga skorna, den betryggande byggställningen, den låga fallhöjden, den seriösa inställningen… hos 2013 års byggnadsvårdskurs på folkhögskolan i Vindeln. När dom lägger om ett spåntak på Gammlia. Spånhyveln dunkar fram nya fräscha spån i bakgrunden, stadsbor joggar förbi, och läraren Jörgen sätter sig ner mitt på taket och ser glad och tankfull ut. Så säger han:” Jag har världens bästa jobb!”

 

Mina förbaskade präktiga

Av , , Bli först att kommentera 2
 

 

Föräldrar har fördärvat min karriär. Helt präktigt vägrade dom att ha alkoholproblem (har aldrig sett dom påverkade hitills under över 50 års släktskap) inga droger, inget okynnes-sockerknaprande, en fin skola med bra lärare fick jag gå i. Ridläger fick jag fara på och hästar hyrde vi på somrarna. Kompisar sov över och alla roliga klassresor var jag med om. Till råga på allt är min styvpappa jätteidealisk.

Fatta vilken misär! Nuförtiden kan man ju hur lätt som helst göra författarkarriär på att avslöja saker om sina frånvarande föräldrar, tala ut om övergrepp, vägra att konfronteras med dom offentligt och med ett raskt penndrag dra ner glorian på kändisföräldrarna. Allmän heten verkar intresserade av att läsa om hur alla halvkända barn haft det och hur usel deras uppväxt varit och att dom till följd av detta blivit missbrukare, olyckliga, otränade och förbittrade.

För min del ledde all denna odrägliga idyll till att jag blev missbruksberoende. Av skog. En livslång besatthet av skogen, dess flora och fauna och dess eventuella mysterier. Jag skyller särskilt min mamma på grund av ideliga helgutflykter till naturen och berättande om Näcken, Skogsrået och Bäckahästen, styvpappa fyllde på och talade om ekologiska samband och farliga gifter. Pappa kom med gulliga böcker med foton på rävungar, Beskows Solägget och sagor om kloka ugglor.

Jag drogs ut till skogen mer och mer- korta stunder med mina vänner i skogen räckte inte att fylla mina behov. Jag fick låtsas vara svårbedd och följa med andra ut i det härliga gröna som vägvisare.

Försakelserna började rada upp sig: Nej till kaffedrickande hos grannar med hembakta vetekakor, barnen fick inte träna fotboll mer än tre dagar i veckan, jobbet ”krävde” mer och mer övertid, inga festklänningar på galgarna utan yllesockar och Fjällrävenjackor började torna upp sig i garderoberna.

Det gick så långt att jag SMAKADE på späda granskott, försökte tugga på kåda, bet i björknäver och gnagde på harsyrablad utan att riktigt inse vart det kunde bära hän.

Mer och mer började jag umgås med den bisarra tanken att jag skulle FLYTTA ut i den älskade skogen. Helst uppe i Västerbotten med de fantastiska vyerna. ( I min idealiserade fantasi trodde jag det såg lika vilt och vackert ut i Umeå som i Örträsk eller Klutmark eller Mellanås eller Lycksele eller Kvavisträsk).

Mina vänner gjorde sitt bästa för att få mig att inse att det stilla granskogsuset egentligen var onormalt och det friska och frejdiga storstadsbullret av slagborrmaskiner, lastbilar, enorma ventilationssystem, vrålande sportsupportrar och hemtrevliga polissirener snabbt skulle få min mentala hälsa på fötter igen.

Men jag var icke hågad att höra därpå. Vännerna blev mer och mer misstänksamma och jag fick hemligare och hemligare smyga ut i till det gröna.

Hur det gick? Tja, mina gamla vänner lever väl i en storstad i en liten trävilla från 1935 med en tomt på 950 kvm och med utsikt över grannens vältuktade gräsmatta och vidare ända till Blackebergs tunnelbanestation. Den kostade säkert bara 5.400.000 kr om den inte var så renoverad.

Och jag sitter högst upp på ett berg i Västerbotten med milsvid utsikt och en kaffetermos och en glad hund och varma yllesockar på fötterna.

Vilken looser det blev av mig!

Utnyttjande av kommunens

Av , , Bli först att kommentera 3

cykelbanenät har jag ägnat mig åt. Tänk vilka fina banor ni har, ni stadsbor! Helt fanadobliskt underbart. Asfalterade och uppskyltade. Från Haga trampade jag upp till Ersboda vidare över Sandahöjd och ner genom Sandbacka och så till I20 och hem igen. Gick jättefort, och så lätt sen när det inte bara är asfalterat utan även fint fasade trottoarkanter och små genvägar mellan banorna.
Man glömmer ofta bort hur mycket man ändå får för sina skattepengar.
Och hur mycket som funkar, t.ex. att cykelbanorna plogas på vintern.
Nåväl, i övrigt hade jag en taxikund idag som berättade att lär ska finnas en knapp på iPhonens kart-app som heter Förstärkt Verklighet. Drev han med mig? En app som gör att man kan se platsen på kartan och vrida telefonen så att man ser som om man stod där.
Personligen tycker jag att det verkar som om många hellre skulle behöva en Försvagad Verklighets app att trycka på på söndag morgon!

Jag har varit i stan

Av , , Bli först att kommentera 3

 och handlat. Herreje- jag hann undan med blotta förskräckelsen. Hade just upptäckt där jag stod inne i affären att parkeringstiden gick ut och gått ut på gatan. Då stod hon framför min bil! Med hjälp av en illslug manöver, pilsnabba ben och en stenhård målsättning lyckades jag ta mig iväg obötad.

Det är en djungel i storstan. Kom inte och prata med mig om New York eller London. Det är nog hårt i Umeå. För övrigt anser jag att alla städer som är större än Arvika är för stora. 

Man ska leta reda på en affär som man TROR har det man behöver. Inne i centrum, förstås. Och så cirkla runt och hitta parkering. Runt, runt och cyklisterna kastar sig med dödsförakt framför huven, barnvagnar vinglar förbi i den knaggliga snön och så till slut trixar man in sig på en plats. Då ska man gå så herregud långt och köpa en sån där fånig liten parkeringslapp. Uråldrigt system. Så man kör ju sms- betalning på att sofistikerat och världsvant sätt. Fast vid det här laget har alla coola stadsbor fattat att här kör en Riktig Urlantis. En Skogens Qwinna som har generationer av tjärstubbsbrytande, flottarsvettiga, barnafödande-på-skitigt-jordgolv och handmjölkande förfäder bakom sig. Kort sagt: här kommer en rejäl helqwinna som dom inte ska försöka mopsa sig mot om en liten löjlig parkeringsavgift.

Man gångar stolt iväg mot affären och tycker sig vara så himla bra. Man har faktiskt helt förträngt att man egentligen är en värdelös Stockholmstönt som bara sett Vegagatans bakgård och Selma Janssons väskaffär (i hörnet Vegagatan-Odengatan) och så små glimtar av den stora världen på EPA tvärsemot.

Man skulle kunna tro att jag är lite van, men varenda gång jag ska ut i storstan är det som ett jättespännande äventyr, där faror måste undvikas med list och råstyrka.

Jahaja.

Av , , Bli först att kommentera 3

 Nu har jag varit skriven i Överrödå i 2 månader. Är Vindelnbo, kantänka. Vad händer i Överrödå?

Skulle tippa det är värsta farten här. Trots avsaknad av kontinentala små cafeér med avecer, grekiska pittoreska restauranger med grekiska plastdruvklasar och ett pulserande uteliv a´la Stureplan med taxiköslagsmål.

Flera gånger om dagen far en gubbe i röd Saab-99a upp efter min väg. Han vinkar vänligt, och på hösten stiger han ur bilen och utför Viktigt Dräneringsarbete. Han är kanske självpåtagen vägvakt.

Byns hundar skäller på varann.

Folk går ut med barnvagnar. 

Julgranar släcks och välts omkull.

Julsaker stoppas undan.

Affären slutar sälja tobak, men får en ny sorts inlagda oliver istället.

Det är ett brusande av händelser! Man känner att man är i världens medelpunkt.

Skulle bara haft gatlysen ända upp till mig, men det är klart- det skulle nog bli lite väl storstadsaktigt. Man riskerar att kommer en massa folk och vill vara med. En massa wannabies.

Kanske det skulle draga med sig nattligt härjande, bortstulna jakthundar, förförda kusiner, nertrampade majstänger, graffitimålade vägskyltar, cigarettändaresniffande ungdomar ute i vedbodarna, omkullvräkta kossor, uppskrämda småbarn och ett ruggigt moraliskt förfall? 

Skulle det vara bra eller dåligt? Det är väl bara bra med tillväxt, Lennart Holmlund? Om nu jag Mia tycker att Överrödå ska växa till 50.000 pers inom en 30-årsperiod, så bör väl Vindelns kommun ställa medel till förfogande?

Jag tänker mig universitetsfilial (kanske främst då skoglig verksamhet), neonskyltar, sådana där dubbla gatlysen ända upp till mig såsom de hava på Ö.K. inne i stan, ett 30-tal restauranger med olika inriktningar, ett hockeylag i Allsvenskan, några tunga litterära profiler lockas/tvingas hit, ett 10-tal gym och tröningsanläggningar, en allmän känsla av sydeuropeiskt välstånd bör införskaffas.

Det allra säkraste och smartaste är ju en bra slogan. Vi får ha en tävling. 

* Överrödå- Stureplans lillebror

* Kom till oss i Överrödå och bli fast!

* Flytta till Överrödå- få en rabattkupong hos Handlarn

* Överrödå- på god väg att bli norrlands huvudstad

Sen köm nog folket flyttandes!

Trogna läsare!!

Av , , 3 kommentarer 2

 Jag har verkligen inte tid med er nu! Jag flyttstädar, lyssnar på Tommy Körberg, lastar släp och putsar fönster. Vill ni veta min åsikt om något? Förutom min avsky för de som inte sköter äldrevården som önskvärt vore? Jämfört med de stackars drabbade är mina problem ynkliga. I alla fall, nåväl, hursomhelst såhär ser mitt nya hus ut:

Nä, det var ju bara lust huset! Där man ska förlusta sig.

Eller- egentligen. Det är Erikas hus som jag hyr. Men jag bestämmer över hela Rödå 4:18. (Jag tror inte hon läser min blogg). Ni ser ju hur pampig och pompös själva verandan ser ut. Den andas klass och stil! Sånt som inte kan köpas för pengar! Notera särskilt den innovativa idén att sätta ihop älghornen på det viset! Storstadsfasoner. Och apropå det, så flyttar jag från Umeå kommun till Vindeln- ännu ett streck i räkningen för Lennart Holmlund som vill att Uneå ska växa. Heheheheh.

Nu måsta jag allvarligt seriöst städa lite till. 

Alla vill synas

Av , , 2 kommentarer 1

 och alla vill växa. Umeå vill växa, Stockholm växer vare sig den vill eller ej, små kommuner vill dra till sig arbetsgivare och små byar vill dra till sig unga innevånare. Jag gillar verkligen alla knasiga slogans som hör till olika geografiska platser. Däremot kan man ju fundera över nyttan och möjligheten för alla geografiska platser och områden att få fler innevånare. Stora städer får ökade problem, och charmen med t.ex. Ammarnäs är väl ändå att det inte bor 150000 folk i 60-tals höghus där??

Har samlat lite mer geografiska slogans:

* Det upplevelsenära Vännäs

* Sorsele- vid den brusande Vindelälven

* Kalmar- upplevelser året runt

* Gävle- Välkommen ombord

* Din fritid Lidingö

* Arjeplog- en väg, många möjligheter

* Enköping- Sveriges närmaste stad

* Haparandatornio- gränslösa upplevelser

* Njut av Vilhelmina (glatt och originellt imperativ)

Kiruna kommun har ett helt vidunderligt bildspel på sin startsida. Kiruna betyder fjällripa står det där, och sen ser man följakligen att deras kommunvapen har en ripa (eller i varje fall en fågel- jag är ju sörlänning, så jag vet inte, det kan ju vara en fet korvätande duva också), och över den en… symbol för man. Kan man tolka det så att här i kommunen bor ensamma män som jagar ripa? Eller är det symbolen för krigsguden Mars?

Till sist vill jag bara citera en anonym Lidingöbo som fällde det utomordentligt kaxiga och elaka (om det inte är på skoj) uttalandet "Varg och invandrare har många problem med, men det är inga problem för oss Lidingöbor". 

Svarta påsar

Av , , Bli först att kommentera 0

 Okey, jag erkänner. Det går att vara i Umeå en liten stund. Det finns lite grönt, och folk cyklar omkring i 380 km/h, det blåser lagom och solen skiner. Jag gick ut med hunden på Haga. 

Jamen då förbannat skulle ni tro jag hitta! Svart hundbajspåse- och inte i singularis direkt. He var mängda! Bums fick jag vatten på min kvarn att stadsbor- dom är inte riktigt kloka, dom. (men i.o.f.s. så händer denna nya trend även på landet). Man stoppar alltså in hundskiten i en påse- och slänger påsen bara på marken där man står!!! Varför???

Är inte hela grejen med påsen att man ska bära den till en soptunna???? Är det fel på mig nu igen?

Ann: Hur gör dom i Peru?

Apropå ingenting- vad håller dom på med nere i Nordmaling? Där är det värsta korsdraget, verkar det som. Kan ni inte hålla sams? Kan ni inte ens sitta i samma hus, vuxna personer som är förtroendevalda? 

Ikväll vill jag skälla, känner jag, urskiljningslöst och vredgat! 

Alla som tycker Umeå ska växa så mycket- hur planerar ni t.ex. att ta hand om alla människor som dricker, drogar och stjäl som alltid kommer till en storstad? Hur planerar ni att alla tonåringar som inte föräldrarna känner ansvar för ska få någonstans att vara och något bra jobb när de gått ut skolan där de inte ens klarar godkänt i alla ämnen? Var ska alla bo? Finns det möjligtvis några nackdelar med att Umeå växer jättefort? 

En lägenhet i Umeå, en 2:a centralt kostar två eller tredubbelt så mycket som att helt hemman med lite skog i inlandet. 

Ja, för det de lite dyrare lägenheterna i Umeå får man två, tre eller fyra renoverade hus med garage i Vindeln, Malå eller Skellefteå.

Ändå vill alla in till stan. För det är så nära till allt. Men om du måste köpa ett boende för 1,2, eller fler miljoner- hur har du då råd och tid att springa på teater, bio, krogar, idrottsmatcher eller utställningar?

Mia 2.0

Av , , Bli först att kommentera 0

 i uppdaterad version: mycket blekare, lite smalare och vingligare. 

Det drog en magsjuka genom Västerbotten och jag rycktes med.

Jag ska ICKET berätta mer om detta, men billig helg vart det. 1 liter blåbärssoppa 12.90.

Apropå ingenting så blev jag glatt överraskad av att Lennart Holmlund skrev något vettigt i sin blogg- nämligen dethär om knarkfria artister. Kanske är jag naiv och inte fattar problematiken, men det är bra att någon vågar ta ställning, eller??

Det kanske slutar med att Umeå inte får några artister under hela kulturhuvudstadåret, men då får väl vi drogfria kommuninnevånare stämma upp fiolen och bege oss ut!

Det här med kulturhuvudstadsåret undrar jag över- är det bara själva Umeå det gäller- eller hela kommunen? Eftersom programmet är indelat i de 8 samiska årstiderna kanske det gäller hela Västerbotten. Vi ska i alla fall engagera oss, tycker hemsidan. 

umea2014.se heter deras hemsida och där är det ambitiöst, ska jag säga. Öppna samtal om kultur äger rum nu i vår, programmet börjar ta form, det finns reklamgrejer att köpa i web-butiken och det blir på det hela taget…

…en enda lång karnevalsyra? Eller bara en massa ord som vanligt: "en hävstång för en långsiktig kulturdriven utvecklingsplan för hela Umeå", "Medborgarna i Umeå har efter 2014 fått nya upplevelser och erfarenheter. Detta har i sin tur lett till ökad nyfikenhet, väckta passioner, nya insikter och kunskaper om Europa samt nya lokala, nationella och europeiska nätverk. Såväl kulturarbetare, som näringsidkare och medborgare i allmänhet har upptäckt nya möjligheter och fått ökat självförtroende och större framtidstro. Kulturen har i ökad grad blivit syresättande för hela lokalsamhället.", "Kulturlivet i Umeå har utvecklats både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Kulturhuvudstadsåret har skapat en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen i Umeå har ökat och därmed förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för stadens framtida kulturliv".

Tja, vad ska man tro?