Monica Wahlström, Vännäs

wahlstrom.monica@gmail.com

Demensvård – vad och hur?

Karl-Gustav Sjöström gör ett tappert försöka att få igång en debatt om socialpolitiskt viktiga frågor. Den del i dessa frågor som rör Vännäs kommun och vård- och omsorgsnämnden kommer jag inte att ge mig in i, då jag inte kommer att ägna mig åt just socialpolitiska frågor i Vännäs på grund av att jag jobbar inom förvaltningen som utför det arbete som krävs för att Vännäs medborgare ska tillförsäkras det som olika lagar inom det sociala området anger. 

Däremot kan jag uttala mig om frågor av allmän och rikspolitisk karaktär. 

Här i dagarna röstades ett förslag från Sverigedemokraterna igenom tillsammans med (!) Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet som innebär att riktlinjer för minimibemanning ska tas. Jag hoppas det stannar där, vid riktlinjer, och tycker ändå att det är värt att fundera över om det är denna typ av detaljerad styrning som rikspolitiken ska ägna sig åt. 

Lennart Olofsson, avgången kommunchef sa att en enkel och grundläggande hållregel för kommunpolitiker att förhålla sig till är VAD och HUR. Det är politikerna som ska ägna sig åt frågan om VAD som ska göras. Sedan är det förvaltningarna som ska ägna sig åt HUR. 

VAD – att tillförsäkra vännäsborna god och trygg demensvård.

HUR – genom att förvaltningen via en budget som tillförsäkrar att detta är möjligt får se över varje enskild individs behov för att få en god vård och väga ihop detta med till exempel förhållandena på en enskild vårdenhet. Och för övrigt det som krävs för att ge den goda vården. 

Det kan finnas en rad omständigheter som ger vid handen att det inte är ett fast nummer anställda som krävs för att ge god och säker demensvård. När riksdagen går in och fattar så detaljerade beslut om riktlinjer, blir själva systemet för det stora självstyret i kommunerna liksom ifrågasatt. 

En anna fråga är nämligen OM vi ska ha så stort mått av självstyre i kommunerna som vi har idag, eller om vi vill ha mer av detaljstyrning utifrån riktlinjer och mer kontroller av till exempel Socialstyrelsen.

Kanske riksdagen ska fatta beslut om minimibudget för varje brukare i kommunerna också?

Detta om det kommunala självstyret gentemot strikt styrning i detaljfrågor i kommunen, blir en annan och också mycket intressant diskussion, som kanske är på sin plats!

2 kommentarer

  1. Karl-Gustav Sjöström

    Ett mycket bra inlägg, Monica. Precis som du uppenbarligen gör, ifrågasätter även jag det kloka i att centrala riktlinjer för minibemanning i demensboendena fastställs.

    Däremot så tycker jag att kommuner skall ta till sig det som tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen, säger om det olämpliga i att lämna dementa utan personal delar av natten. Jag förstår att du inte vill diskutera den frågan när det gäller vår egen kommun. Däremot förstår jag inte att annars så talföra politiker inte heller vill göra det.

  2. Monica Wahlström

    Svar till Karl-Gustav Sjöström (2010-12-22 18:57)
    Ja, det är inte lyckat att gå in och sätta så detaljerade riktlinjer! Det kan vara så individuellt, dels för varje brukare, dels för varje enhet, dels för varje förvaltning och för varje kommun. Det skulle kunna bli absurt! Men, nu ska den byråkratiska apparaten mala, det kan ju sluta i en riktlinje med skrivningen ”bör” istället för ”ska”, och då är det ju utrymme för att anpassa bättre efter verkliga behov. Vi får följa detta! (fast min gissning är att det kommer att ta 1,5-2 år…jag kan ha fel!)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.