Blomster – Lotta Berglund själv på bild

När Lotta dog var det ingen som fortsatte med skötseln, men 2014 hade den restaurerats och invigdes igen.

Lottas barn barn Anders Berglund höll tal och berättade om sin farmor Lotta och sonen Alfred som kunde så många språk

Vår käre kyrkoherde Erik Hugo  förrättade den högtidliga invigningen av Blomsterlottas trädgård,

En hel del folk kom och lyssnade på tal, sång och musik av Lottas barnbarn Anders och Åsa

Anders Berglund och hans syster Åsa, barn till Alfred Berglund

Erik Hugo skvätte invigningsvatten på trädgården och Lottas barnbarnsbarn höll i skålen med vattnet

Ett helt pressuppbåd ville vara med och föreviga invigningen. Allting filmades också, kanske den finns på Facebook.

Trädgården lär var öppen för besök, blommorna sköts av damer från Ammarnäs och Arvid Sjöström klipper gräset. Vägen upp till Lottas trädgård på berget går upp från husvagnsparkeringen vid Näsbergsliften.

Vid Månäs efter Ammarnäsvägen stod en älgko och tittade fram i en liten öppning bland träden

Trots att vi stannade bilen vid vägkanten kom hon närmare

Hon hade tydligen sin kalv på andra sidan vägen och var orolig för den

Eftersom det kom en bil från andra hållet så stod vi kvar och blinkade åt den så att den skulle sakta ner

Älgkon blev rädd för den andra bilen och sprang in i skogen igen, men tittade snart fram när bilen passerat

hon kom närmare och vi åkte därifrån så att hon skulle få gå över till sin förmodade kalv.

Det är tyvärr lite skuggor och blänk av bilens fönsterruta. Det går inte att öppna rutan för då försvinner djuren direkt, då känner de lukten av människa.

En vacker rentjur som stannat i Vindelälvsdalen och åt gott gräs på Hällnäsudden. Bilden från 2016

Trolling på Storvindeln  2016

Hare vare nån post till mig idag? …………den väntade länge vid postlådan

Dag två satte den sig ännu närmare för att inte missa lantbrevbäraren…jag fick aldrig veta vad den hade beställt. Den gav upp!

En Större hackspett flög rakt mot fönsterrutan och blev liggande på altanen. De brukar klara sig om de får vara ifred. Efter en stund började den vakna till men var vimsig. Sen flög den iväg.

En stormig dag den 8:onde juni 2016 startade en skogsbrand vid Månäs

Det stormade ordentligt, det såg ut att bli besvärligt

Räddningstjänst från Sorsele var larmad

Branden hade startat ca 100 meter inåt skogen. Även brandmän från Ammarnäs var på plats.

Allt gick väl, tryggt med duktiga brandmän.

Trots att jag kikat runt hela tjärnen och konstaterat att svanarna inte var där så kom den ändå simmande utan att jag hade märkt den. De är duktiga på att gömma sig i vassen.

Jag stod helt öppet mot vattnet så jag var tvungen att snabbt försöka se ut som en telefonstolpe, alldeles stilla.

Svanen noterade den något korta stolpen men blev inte alltför rädd. Myggorna gillade att jag inte kunde röra mig.

Den tittade till stolpen lite då och då…..

Efter några simtag till somnade den helt enkelt.

Den kurade ihop sig i sitt duntäcke och jag passade på att dra mig undan.

Igår såg och hörde jag den här fågeln vid Gillesnuoleforsen, jag visste inte vad det var för fågel…..

En vänlig läsare upplyste mig om att det är Grå flugsnappare.  Tack för det! I fågelboken står det att den är vanlig men har ett oansenligt utseende och märks inte så mycket, så den är relativt okänd.

Den är aningen större än andra flugsnappare står det, ja en centimeter är inte lätt att avgöra på avstånd. Och 5 gr tyngre än Svartvit flugsnappare lär den också vara. Den lär vara en riktig långflyttare. Den kan flyga ända till Sydafrika. Grå flugsnapparens varningsläte beskrivs som ett upprepat – sri täck täck – . Faktauppgifterna är tagna ur Nordens fåglar.

Tack till Mariann Englund för din upplysning!

Vid solnedgången visade sig solens söner

Lerudden ligger en bit nedströms Hemfjäll och hör till nuvarande by Övre Svarttjärn, rakt nedanför den före detta skolan i Svarttjärn.

På den här bilden ser vi Lerudden, där Sjul Jonson och hans hustru Lovisa bodde i det röda huset. Lovisa är omskriven som en varmhjärtad kvinna som alltid tog emot sina gäster med öppen famn och bjöd frikostigt på vad som fanns. Åtminstone när pastor Levin hade vägarna förbi. Levin var pastor i Örnäs där Missionsförsamlingen från Göteborg hade ordnat med ett ålderdomshem för behövande. Där hade deras skyddslingar det väldigt bra vad jag kan förstå, de kallade dom för skyddslingar och bara det vittnar om att de blev väl omhändertagna. Jag skall berätta om det hemmet senare.

Sjul och Lovisa Jonsson i dörröppningen på sitt hus med sin familj. Alla som står hör till deras familj pojken i hatten är Lars Primus, hans bror bredvid är Vilhelm och deras systrar bredvid mor Lovisa är först Kristina och sen Sara. De sittande är gäster

Fotograf okänd.

Sjul var född 1849 och dog 1933, Lovisa 1846 – 1899. De gifte sig 1872. Fakta taget ur Thea Hällebergs bok nr. 2  Deras förste son var Jonas Öhman som jag skrivit om tidigare. Barn nr 2 och 3 dog i tidig ålder innan de fyllde 1 år. Barn nr. 4 var Kristina som blev vuxen och gifte sig med Johan Lindblom. De bodde i Lerudden. barn nr. 5 Sara blev också vuxen men tyvärr sjuklig.

Lars Primus som står på bron med hatten på blev bara 16 år, han dog i tuberculos. Johan Sigfrid blev 4 år. Anders Vilhelm den andra pojken på bron dog av en olycka under skidåkning då en skidspets ristade upp magen.Han var då 9 år.

Sjul var farbror till Robert Lundgren, så var alltså de två profilerna Robert och Jonas Öhman kusiner.

Det har berättats att Sjul och Lars Jonssons far Jonas Larsson var en duktig sångare som sjöng när han var ute och rodde. Det var väl fin akustik mellan bergen. Jag har hoppats på att någon av hans senare ättlingar i nutid skulle föra traditionen vidare. Det skulle vara högtidligt att få höra någon sjunga en fin psalm på Storvindeln någon tidig söndagsmorgon. Morgon mellan fjällen.

Den här bilden är tagen vid Nedre Svarttjärns strand. Peruken med byn Hemfjäll tll höger och Häggås till vänster

Den här fina sandviken finns nedanför Karl Berns udden. Sanden är så vit och småkornig, hur har den hamnat där. Andra stränder här är ju så steniga. På andra sidan syns bland annat berget där Brudslöjan finns och Svarthällan.

Utsikt från Nedre Svarttjärn

Så här kan det också se ut på Storvindeln ibland, då vill man inte vara på södra sidan. Det kan blåsa häftigt här ibland.

Stormen Mats vred sönder den här tallen som blev hängande på en annan tall. Det dundrade och skakade i huset.

Granen på udden gick av på mitten och tre granar vid vägen gick av ovanför roten.

Men för det mesta är det lugnt och fint att bo vid vatten.. Här är en strandäng med Älggräs Midsommarblommor och en stjälk av Skräppa.

Janka kollar om det finns någon fisk

Återkommer med mera en annan gång…..