Vad är skamligt och oseriöst? Att inte vända på alla stenar.

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag noterar att ordförande i individ- och familjenämnden (IFN) tycker i ett eget blogginlägg att jag har ett ”mycket otrevligt språkbruk” i artikel i VK gällande ett yrkande Socialdemokraterna och Miljöpartiet lade på onsdagens sammanträde i IFN. Yrkandet handlade i sin helhet om att ge förvaltningen i uppdrag att titta på ytterligare effektiviseringar utöver de effektiviseringsförslag som klubbades igenom senast i december, dvs mindre än ett halvår sedan. Tråkigt nog valde journalisten att inte skriva i artikeln vad jag refererade till som oseriöst och skamligt mer utförligt.

Jag ska därför förklara mig i detta inlägg så att ni får mer kontext till mitt ordval:

 

S+MP driver igenom effektiviseringsuppdrag utan att vara villiga att vända på alla stenar i den ekonomiska utmaning nämnden befinner sig i.

Liberalerna har flera gånger i samband med sådana här förslag från S+MP gjort tilläggsyrkande om att även ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och vad i nämndens verksamhet som helt eller delvis inte behöver utföras i egen regi. Vilket alltid avslås av de styrande partierna. Samma yrkande lades denna gång gemensamt av Alliansens partier i onsdags. Avslag såklart.

Att som styrande partier gång på gång inte visa sig vara intresserade och villiga att vända på alla stenar och undersöka allt som är möjligt för att få en mer ekonomi i balans är tröttsamt. För i tuffa tider måste man lägga undan ideologiska skygglappar och ge förvaltningen att verkligen på bred front få undersöka ALLA möjligheter till effektiviseringar. Det är inte S+MP villiga att göra.

Jag tycker också att gentemot våra kommunmedborgare är detta respektlöst. Jag tror att kommunmedborgare förväntar sig att ansvariga politiker vänder på alla stenar, ser till alla möjligheter och utreder alla alternativ inför att man tar beslut. Dessutom är det oseriöst att styrande partier sedan kan komma att sitta och säga att de visst har vidtagit alla åtgärder som finns vad gäller besparingsåtgärder.

Att sedan yrkandet från S+MP på nämndsammanträdet kom utan förvarning är inte bra. Ett sådant här stort yrkande med stor påverkan ska kunna beredas av partierna innan beslut. Här hade styrande partierna all möjlighet att redan på arbetsutskottet som alltid sker två veckor innan nämndsammanträde eller genom att skicka ett mail några dagar innan kunnat delge partierna om deras yrkande. Vilket de valde att inte göra och som är problematiskt. För yrkandet kan inte ha kommit som en blixt från klar himmel kl 06.57 dagen för sammanträdet.

I vilket fall som helst kan S+MP få igenom vilka beslut som helst i och med att de har majoritet i nämnden, vilket de såklart vet om. Därför tycker jag att det är skamligt gentemot andra partier att bara slänga fram yrkande på sittande bord som har en sådan stor påverkan. S brukar nämligen ofta betona hur viktigt det är med konsensus för nämndens bästa.

Sådant här förfarande bidrar förstås inte till konsensus bland partierna i nämnden, utan endast frustration. Det behöver S+MP förstå.

Så, kära vänner. Detta är vad jag syftar på är oseriöst och skamligt.

 

S misskreditering av hemtjänstföretag – hur kommer det nu gå med valfriheten?

Av , , Bli först att kommentera 6

På dagordningen för sammanträde i individ- och familjenämnden och äldrenämnden idag och imorgon så finns det en punkt som handlar om förfrågningsunderlag gällande hemtjänst LOV. Det kommer att bli intressant att se vad S har kokat ihop och tänkt lägga för yrkanden. Jag har stora farhågor för att det här är startskottet och första spiken i kistan för nedmontering av LOV av S. Idag kommer ge en fingervisning om hur Umeborna fortsatt ska kunna ha möjlighet att välja sin egen utförare av hemtjänst.

 

Nedan kan du läsa en debattartikel av oss företrädare från Allianspartierna i individ- och familjenämnden och äldrenämnden som publicerades i VK 29 april,

I snart tjugo års tid har Umeå kommun erbjudit valfrihet inom hemtjänst vilket måste ses som unikt i jämförelse med andra kommuner. Redan 2005 infördes Eget val i hemtjänsten vilket senare ersattes av Lagen om valfrihet (LOV) 2010. En reform som har gett människor betydligt större inflytande över sin vardag där det blivit en självklarhet att kunna välja vilka som ska hjälpa dig. Kvaliteten och kundnöjdhet har ökat och Umeå ligger högt resultatmässigt i både öppna jämförelser och Hemtjänstindex. Kundnöjdhet ligger på 90 procent och kommunen rankas på plats 23 vilket måste anses som mycket bra trots att kommunen har tappat flera placeringar det senaste året. Umeås mångåriga arbete med externa företag har gjort hemtjänsten bättre. Tack vare konkurrens och valfrihet har vi idag en hemtjänst att vara stolta över.

Socialdemokraterna är däremot öppna med att de inte alls är nöjda med valfrihetsreformen och har heller inte släppt tanken på att avskaffa och ersätta den med offentlig upphandling. Detta trots att fullmäktige beslutade 2019 att behålla LOV. S lovade att kommunfullmäktiges beslut skulle respekteras. I stället fann de andra vägar för att försvåra för och därmed begränsa antalet hemtjänstföretag. På de fem år som passerat har antalet företag sjunkit från 18 till 8. Kommunen är fortsatt största utförare och har också ökat sin andel till 50 procent av kunderna. Färre företag och högre marknadsandel är helt i enlighet med vad S tidigare önskat, men varför stanna vid åtta och bara hälften av kunderna?

I slutet av maj ska Äldrenämnden och Individ och familjenämnden besluta om ett nytt förfrågningsunderlag för hemtjänsten. Det sker efter en lång tids väntan som präglats av osäkerhet och oro för vad det kommer att innebära. Redan i december 2022 tog Socialdemokraterna beslutet att ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram. Detta efter att Individ och familjenämnden beslutat att ett sammanhållet och kostnadsfritt boendestöd ska införas vilket i sin tur påverkar antalet hemtjänsttimmar. För vissa företag kan det få en avgörande betydelse.

Allianspartierna i Äldrenämnden var då tydliga med att revideringar och förändringar inte endast ska ske ensidigt från kommunens sida utan att även berörda företag ska ges möjlighet att föreslå förändringar vilket också noterades till protokollet. I Individ och Familjenämnden nekade ordförande till att låta allianspartierna lägga samma protokollsanteckning.

Det nya förfrågningsunderlaget har skjutits fram ett antal månader och ju längre tid som har gått desto mer har Socialdemokraternas misstro mot de lokala hemtjänstföretagen ökat. Trots att det varit känt sedan mycket länge att ett nytt förfrågningsunderlag ska tas fram, väljer Äldrenämndens ordförande att förhala processen genom att gång på gång lägga nya utredningsuppdrag som berör privata utförare. Uppdragen läggs med förhoppningen om att nya uppgifter ska komma fram för att motivera försämringar av villkor eller skärpning av krav.

Ett argument som Socialdemokraterna nu för fram är att den privata hemtjänsten skulle vara 40 miljoner dyrare (!) än kommunen vilket är en lögn och ett desperat försök att misskreditera hemtjänstföretagen. Idag är fördelningen av kunder ungefär 50-50 mellan företagen och kommunen, men personer med privat hemtjänst har i snitt fler timmar. Sanningen är att 40 miljoner kronor är kostnaden för att dessa personer har behov av mer hemtjänst. Behovet av hemtjänst görs individuellt och det är kommunens biståndsbedömare som beslutar tiden. Det som gör det hela mer intressant är att om situationen varit den omvända, det vill säga att personer med kommunal hemtjänst hade mer tid/dag så hade inte 40 miljoner kronor räckt till på långa vägar. Faktum är att ingen vet hur mycket en kommunal hemtjänsttimme kostar bara att den är betydligt dyrare än den externa.

Behovet av hemtjänst avgörs inte av en viss ålder, därför berörs de båda sociala nämnderna i kommunen. Två nämnder, två beslut, men med samma företagsfientliga syn vilket kan betyda en inskränkning av den valfrihet som finns idag. Att det politiska styret inte vill se privata alternativ är känt sedan länge, men det är när den företagsfientliga synen kompletteras med lögner som det blir riktigt farligt.

Varför ska S ha tillgång till hyresgästers lägenhetsdörrar?

Av , , 7 kommentarer 14

Nyligen tog en majoritet i Bostadens styrelse ett beslut om att under EU-valrörelsen lämna ut alla portkoder i Bostadens hyresfastigheter till politiska partier representerade i Umeå kommunfullmäktige. De som förordade detta ansåg att partiernas valarbetares tillgång till portkoder och därmed hyresgästernas lägenhetsdörrar, är viktigare än tryggheten för Bostadens hyresgäster.

Beslutet fattades utifrån ett initiativ drivet av styrelsens ordförande, Lena Karlsson Engman (S). Grunden för beslutet kan inte annat än tolkas som partipolitiskt och därmed tveksamt om det är till företagets och hyresgästernas bästa.

Det här beslutet drivet av S tycker jag är helt bisarrt. Särskilt när partiers tillgång till portkoder diskuterades senast inför valet 2022. Då tog Bostadens styrelse ett enhälligt beslut om att tryggheten för Bostadens hyresgäster ska gå före partiernas (läs Socialdemokraternas) till gång till hyresgästernas lägenhetsdörrar.

För oss som är insatta i partipolitik vet man att för S är dörrknackning deras paradgren, de bygger till största del hela sin valkampanj på dörrknackning. Men att inte respektera hyresgästers trygghet och att dessutom belasta Bostaden AB ekonomiskt (kalaset för portkoderna kostar nämligen skattebetalarna en kvarts miljon) gör mig illamående. Det är viktigare att få röster än att värna om hyresgästernas integritet alltså.

De borgerliga partiernas ledamöter i Bostaden AB, från Liberalerna Alf Molin, röstade emot beslutet om att lämna ut portkoderna till partier.

Som de säger själva i debattartikel i VK:

När partipolitiken smyger sig in i bolagssfären och dessutom på bekostnad av hyresgästernas trygghet såg vi ingen annan väg än att rösta emot beslutet. Portkoder ska bara lämnas ut till de som måste ha tillgång till trappuppgångarna, tryggheten måste gå före alla andra typer av argument. 

 

Jag är helt enig.

Ett starkare EU för frihetliga värderingar och gröna jobb

Av , , 3 kommentarer 4

Debattartikel publicerad i VK fredag 17 maj.

 

Våren 2019, för snart fem år sedan, gick vi senast till EU-val – så avlägset det känns idag. Då var Storbritannien fortfarande medlem i unionen, vi visste ingenting om det virus som skulle leda till en pandemi och vi hade aldrig kunnat ana vad som skulle ske i Ukraina.

Just nu utkämpas ett brutalt krig på vår kontinent. Sättet som EU:s medlemsländer enats bakom Ukraina är ett exempel på när vår union fungerar som bäst. EU agerade snabbt och enigt. Tidigare otänkbara beslut har fattats. Omfattande stöd har givits och mer än fyra miljoner ukrainska flyktingar har fått en fristad i EU. EU har alltså visat stor solidaritet med Ukraina, och Liberalerna ser fram emot att stötta Ukraina så länge det krävs.

Den europeiska gemenskapen hotas dock inte bara utifrån utan även inifrån.

Vi har sett det i Polen och Ungern, och nu senast i Slovakien. Utvecklingen går åt helt fel håll. Domstolar och mediers oberoende urholkas, HBTQI+-personers rättigheter inskränks och enhälligheten i ministerrådet missbrukas för egen vinning. EU ska vara ett samarbete för demokratier, inte en bankomat för länder som monterar ned rättsstatens grundläggande principer.

Liberalerna har varit pådrivande för att EU ska kunna dra in bidrag till länder som kränker grundläggande demokratiska värden. Det var helt rätt av EU att bötfälla Polen 2021 och det var en seger när medlemsländerna i december 2022 satte ned foten och frös utbetalningarna till Ungern. Länder som inskränker grundläggande fri- och rättigheter hör inte hemma i EU och måste granskas och bötfällas.

Ett tätare samarbete med länder som delar våra frihetliga värderingar är avgörande för både Sveriges och Europas välstånd och säkerhet. Trots det ser vi alltmer hur partier både till vänster och höger vill försvaga i stället för att förstärka det europeiska samarbetet. Liberalerna går längst fram i ledet för ett starkare Europa. Ensam är sällan stark och det är bara tillsammans vi kan lösa de utmaningar som Europa står inför: att hjälpa Ukraina vinna kriget mot Putins diktatur, klara klimatomställningen och säkra framtidens gröna jobb.

För oss liberaler finns det ingenting mer självklart än att bygga ett starkare EU där Sverige är med som fullvärdig medlem med euron som valuta. Ett EU redo att hantera dagens och morgondagens hot och problem.

Liberalerna är Sveriges mest Europavänliga parti och den 9 juni går vi till val för ett starkare Europa, starkare Sverige och starkare Umeå.

 

Hanna Lundin Jernberg (L)

Gruppledare Liberalerna Umeå och kandidat i Europaparlamentsvalet 9 juni

Nej, Moa Brydsten (S) – L föreslår inte förbud mot digital teknik i förskolan

Av , , Bli först att kommentera 2

I måndags var det kommunfullmäktigesammanträde.

Liberalerna hade två interpellationer och en motion som behandlades på sammanträdet. En av interpellationerna var ställd av min partikollega Anders Norqvist om skärmtid i Umeås förskolor.

Regeringen har sedan en tid gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer om barns skärmtid och man vill även ta bort kravet om digitalt lärande i förskolan som infördes av Skolverket i läroplanen för förskolan 2018. När det infördes i läroplanen 2018 var det utefter ett uppdrag från dåvarande regering som bland annat gick ut på att se över hur barns digitala kompetens kunde stärkas. Nu när det gått ett antal år sedan dess och man experter larmar om att små barn inte bör exponeras för skärmar i varken hemmet eller förskolan.

Exempelvis Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls, därefter är rekommendationen att begränsa skärmtiden till en timme per dag för barn upp till fem år. Den svenska barnläkarföreningen instämmer med WHO:s rekommendationer och menar också att förskolan bör vara helt skärmfri eftersom skärmar används frekvent i hemmen.

Med anledning av detta ställde Anders Norqvist följande frågor i en interpellation till För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten

1.   Finns det en samlad bild av i vilken grad digitala verktyg, såsom surfplattor, används av barnen i förskolan?

2.   Förekommer det att barn i Umeå kommuns förskolor använder digitala verktyg individuellt utan vuxenstöd. Om ja, i vilken utsträckning och i hur långa stunder?

3.   Anser du att det finns behov av riktlinjer för användning av digitala verktyg i Umeå kommuns förskolor?

Det blev en intressant debatt där S med Moa Brydsten i spetsen attackerade min partikollega och skolminister Lotta Edholm (L) och Liberalerna i sin helhet för att vara klåfingriga och att vi avser förbjuda digital teknik i förskolan. Det stämmer såklart inte. Brydsten visade att hon vurmade och försvarade digital teknik i förskolan och jag uppfattade att hon inte såg något problem med användandet därav speglade det svaret på frågorna i interpellationen. Egentligen gick det inte att utröna något mer i svaren på frågorna än detta försvarande. Brydsten avslutade även debatten med att insinuera att jag själv förordar förbud mot digital teknik och att hon minsann lyssnat på flera intervjuer med skolministern där ministern säger att avsikten är att förbjuda digital teknik i förskolan helt.

Jag vet inte var Brydsten har lyssnat någonstans för jag har aldrig hört min partikollega säga något sådant, utan det handlar som sagt att ta bort kravet om att man måste använda digital teknik i förskolan. Brydsten får gärna komma med källor och bevis på var ministern har sagt något om förbud så att man kan ta Brydsten på allvar.

Liberalerna har i regeringsställning visat stort mod i att ta tag i problemen i för- och grundskolor och menar att man behöver ”gå tillbaka till grunderna” i skolan. Som Liberalerna säger, från skärm till pärm! Men givetvis kommer man inte förbjuda något utan det är en balans man behöver ha i fråga om digitalt lärande i förskolan vs analoga böcker, papper och pennor.

Sedan ska vi inte glömma bort vad förskollärarna själva säger i frågan om skärmtid även om frågan är tudelad inom yrkeskåren. 

I dialog som jag haft med en förskollärare så säger denne att när man frågar barnen på en måndag vad de gjort i helgen eller om det varit lov och frågat vad de gjort på lovet så svarar fler och fler barn “jag har suttit med paddan” hela helgen. Därför sa förskolläraren – vi tagit bort Ipads mer och mer från undervisning och återgår till det analoga för vi ser att barnen behöver komma bort från paddorna. En del barn ser vi till och med är beroende och blir alldeles skakiga i kroppen om de inte får fortsätta hålla i och sitta med förskolans ipad osv. Vi går tillbaka mer och mer till analog lärandemiljö och vi ser även att barnen blir lugnare av detta. 


Nedan en artikel man kan läsa där ministern själv uttalar sig om påståendet om att L skulle förorda förbud mot digital teknik:

https://www.svd.se/a/xg0rAV/lotta-edholm-vi-foreslar-inget-forbud-mot-digital-teknik

Fråga till dig som läsare: Är det rätt att ta bort kravet i läroplanen om digitalt lärande i förskolan? Någon annan reflektion? Kommentera!

Arkiv
Senaste kommentarerna
Kategorier
RSS Nytt från vk.se