Thomas Hartman

Tror VK att brottslighet sitter i generna?

MEDIAMAKT | Idag har VK en nyhet att en person som gjorde en brottslig handling för 17 år sedan vill vara med och köpa SAAB.

Det finns en oroande präktighet från VK som tenderar att lysa igenom. Utan att analysera det djupare kan man kanske säga att tidningen har någon form av DN – komplex.

Bra journalistik lyfter och problematiserar. Dålig journalistik bygger vidare på samhällets fördomar. Det är inte omöjligt att den senare sortens journalistik är direkt skadlig för samhället.

I det här fallet kan man fråga sig om personen som VK skriver om någon gång i tidningens ögon har sonat sitt straff? Blir han någonsin av med sitt ok? Varför är upplysningen om en 17 år gammal händelse relevant?

Jag tycker en av kommentatorerna till artikeln ställer en relevant fråga. Är det händelsen som är brottslig eller personen? Om det är det senare tidningen indirekt antyder så luktar det rasbiologi. Då talar vi alltså om genetiskt förklarade sociala beteenden där en person som en gång gjort en kriminell handling alltid är kriminell.

Är det så vi vill att samhället ska fungera? Är det så VK ser på samhället?

THOMAS HARTMAN 

Etiketter: , , ,

6 kommentarer

  1. Petter

    Vad du är roligt, Hartman. Ditt husorgan VF har detta som toppnyhet idag med bild och allt på karl´n. Men det nämner du inte…
    Tagga ner, bäste politruk

  2. Mandi

    Håller med. Det är värre med de som inte bara begått ett brott (typ mygla till sig kommunens pengar för köp av egen dator och dyra resor), utan som helt enkelt inte kan sluta med sånt (typ ställer korvkioskar på andras mark utan att betala hyra mm).

  3. Johan B

    Ett nästan alltid återkommande argument från de som bevisats skyldiga för något otillåtet, är att de skyller ifrån sig. Pekar på andra som också gjort fel. Det finns alltid någon som gjort något värre. Alla kan peka på Stalin o Hitler och säga, ”Jamen han då”. Tycker du att det är åt det hållet vi ska titta och göra jämförelser för att försvara vårt eget sätt att ta oss fram här i livet? För egen del brukar jag betrakta förebilder åt rakt motsatta hållet, som gör hedervärda saker och sådant jag hoppas kunna ta efter.

  4. Thomas Hartman

    Jag älskar positiva exempel och föredömen. Däremot tycker jag vi lever i ett bigott samhälle där vi leker skenheliga. Det gör att människor som råkar illa ut rasar rakt igenom vår gemenskap. En person som blivit hemlös tillåts aldrig komma tillbaks. En företagare som gjort ett misstag ska stenas (för alltid) etc etc. Allt för många av oss leker patetiska moraltanter. Tyvärr. Där har vi alla ett ansvar att bli bättre människor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.