De tio konstruktörerna & Bibliotekarien!

 

Det var en gång en bibliotekarie som inte hade något jobb.

Hon sökte och sökte men ingenstans fick hon jobb. Då tog Bibliotekarien saken i egna händer, ringde på ett jobb som krävde lite mer teknisk kompetens än vad hon hade och döm om hennes förvåning när hon fick jobbet.

På hennes jobb så arbetade det 10  konstruktörer. Alla var lika duktiga på att konstruera och rita fina små maskiner, rör och andra viktiga små söta saker som behövdes för att deras lilla fabrik skulle fungera.

 

Bibliotekarien, hon scannade in deras fina små ritningar och lade upp dem i deras eget lilla dataarkiv. Oj vad hon var duktig. varje dag när hon gick hem efter en dags arbete så kände hon att " Ja, detta har jag gjort bra"

 

De 10 konstruktörerna var (nästan) alla lika duktiga jägare. Det bästa de visste var när de fick prata om gevär, älgar och jaktpass mitt inne i skogen. Bibliotekarien, hon delade väl inte riktigt deras fascination men, eftersom hon var en väldigt tålmodig och snäll bibliotekarie så lät hon dem hållas. Hon visste ju att det var det roligaste de visste. Själv så satt hon där och lyssnade på dem när de väl började sina historier, den ena värre än den andra och smålog lite för sig själv.

 

Dagarna gick och Bibliotekarien scannade och scannade. Nöjd med livet och med hennes snälla små konstruktörer. Allt var frid och fröjd!

 

Men så en dag så kom den stora fula finansvargen och sa;

-Hörru du Bibliotekarien!!

-Ja?, svarade Bibliotekarien nervöst, vad vill du?

-Hörru du, Nu tänker jag inte låta dig sitta där med dina konstruktörer i ditt arkiv längre.

Nu skall jag äta upp dig!!

 

-Neeeeeeej, skrek Bibliotekarien när vargen jagade henne.

Bibliotekarien sprang och sprang och sprang. Så långt bort hon kunde komma och hon visste att det skulle dröja länge innan hon skulle tordas ge sig tillbaka till hennes konstruktörer.

 

De tio små konstruktörerna var väldigt ledsna, vem skulle nu sitta och småsurra med dem. Vem skulle nu ge dem små uppmuntrande ord när pennorna inte fungerade som de skulle? Vem skulle välkomna dem med ett glatt "Åh vad trevligt att se dig idag!"

 

Tillsammans så sörjde konstruktörerna sin stackars Bibliotekarie.

De tog ett gemensamt beslut att som en påminnelse av sin Bibliotekarie förära Bibliotekarien en bild av den finaste älgen de kunde finna.

 

Bilden, den finns att beskåda inramad på en hedersplats hemma hos Bibliotekarien!

 

Vargen, han finns kvar. Men man vet aldrig. En dag så kanske vargen beger sig av och Bibliotekarien åter kan bege sig till sina konstruktörer!

 

SNIPP SNAPP SNUT, SÅ VAR SAGAN SLUT!!