Stava rätt

Har aldrig blivit beskylld för att var duktig på att stava.

När jag gick på lågstadiet visade visserligen fröken upp min skrivbok för klassen men inte för att jag stavat bra utan för att hon tyckte jag skrev så prydligt.
Oj vad pinsamt, men samtidigt var jag säkert lite stolt också.

Som tur är bor jag ihop med en som är duktig på stavning.
Han brukar få korr läsa innan jag trycker på skicka.

Nu är det ju så att han inte alltid är hemma när jag skriver och då kan det bli lite hipp som happ med stavningen.

Förra veckan var en strof ur min blogg med i papperstidningen.
Kul, tyckte jag tills någon talade om för mig att jag förstås stavat fel.
Allmänn stavs ju inte med två n.
Kan bara skylla på att vi kanske också hade vikariestopp på min tid.

Igår ringde Jonas hem till mig och skrattade gott. Då hade jag stavat i fjol som i fiol.
-Vadå i fiol?
Som tur är kan man korrigera i efterhand, puh…

Får väl denna gång skylla på Lisa som kom hem häromdagen och deklarerade att hon ville börja spela fiol.
Mycket konstigt kommer ur den ungen men det här lät mystiskt så jag började lite fint försöka luska ut hur hon kommit på det så där helt appropå.

Jo minsann, det hade kommit en fröken till skolan och alla barnen hade fått prova spela fiol.
Och hör och häpna, alla barnen i klassen ville börja spela fiol!?

Snacka om att nyrekryteringen till symfoniorkestrarna (ursäkta alla stavfel) börjar tidigt.
Inget fel på fiol men jag kan ju tycka att det hade varit bra om barnen fått prova lite olika instrument.

Förra helgen fick jag ett piano.
Ja faktiskt, har inte varit och hämtat det än och har ingen aning om vart jag ska ställa det eller hur jag överhuvud taget ska få hem det.

Men faktum är att jag i 7års tid försökte lära mig klinka men i tonåren gav jag upp och lät andra ’intressen’ ta över.
Jag var ju ingen stjärna vilket mina bröder nog gärna skriver under på.
Men visst hade det varit roligt om man kunnat riva iväg en boggie woggie nångång ibland.
I helgen tänkte jag att, -Än är det inte försent att lära sig.
Men vi får se hur det blir?

Vi får även se hur det blir med fiollektioner för Lisa.

På min tid började man tuta i en blockflöjt eller knäppa på en banjo och sen minns jag att jag blev tillfrågad att börja spela cello.
Men den gubben gick jag inte på. Tyckte nog det såg för präktigt ut att släpa runt på en cello.

Hemma har vi Guitar Hero, kanske ska börja med att försöka klara en låt på easy utan att vilja bryta av den där eländiga plast gitarren, innan jag börjar fundera på vidare karriär innom musiken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.