Blåmåndag?

Av , , 3 kommentarer 6

Påskveckan har inletts. Inser efter lite efterforskning att jag ligger steget efter. Igår på Palmsöndagen skulle påskriset som sympoliserar palmkvistarna man lade ut för att hälsa Jesus intåg i Jerusalem varit fixat. Tar en prommis senare och hämtar lite björkris. Fjädrar har jag redan köpt. Men nånstans i mitt minne dyker det upp att någon sagt att det är fel att sätta färgglada fjädrar i riset redan nu. Och efter en koll på nätet tycks det stämma. Blått, violett och svart verkar ska starta påsken. De står nämligen för bot, bättring och sorg förstås.

Idag var jag helt säker på att det var Blåmåndagen men det visade sig att det är måndagen som ligger mellan fastlagssöndagen och fettisdagen. Varför vet jag fortfarande inte men den kallas även Korvmåndag och då skulle vi ju ha passat på att ätit massor för att klara fastan. Minns faktiskt inte hur vi gjorde den måndagen?

Och i morgon trodde jag det var den Vita tisdagen men den vita tisdagen verkar vara samma som Fettisdagen. Och det är minsann sista dagen vi får äta vitt mjöl och ägg före påskafton.

På Onsdag är det inte konstigt om ni tycker kyrkklockorna låter lite dovt. Då ska nämligen kyrkovaktmästaren ha bytt ut kläppen i kyrkklockan till en trävariant, Dymmel. Dessutom ska du inte bli orolig om folk i din omgivning verkar gå på sparlåga och företrädesevis viska när det talar. Det var ju nämligen på Dymmelonsdagen Judas förådde Jesus.

På tordag är det dags för den årliga fottvätten. Vi tvättar som vanligt fötterna på varandra på Skärtorsdagen som ett tecken på försoning.  Kolla, jag är inte arg jag tvättar ju dina fötter.

Måste säga att Långfredagen är inget jag ser fram emot. Gillar inte att gå omkring med ärtor i skorna och riskera en hurrvel med påskriset. Och tanken på att man spikade upp folk på kors är inte heller så angenäm. Stackarna!

Men påskafton däremot verkar lovande. Slut på fastan och vi kan äta hur mycket korngröt och vitt mjöl vi vill. Dessutom har jag ju samlat ihop alla ägg som hönorna värpt under fastan så det blir ett välda kalas. Bara inte påskharen gömt dem för svårt.

På påskdagen tror jag det är dags att byta ut de sorgsna färgerna i riset. Då återuppstod ju Jesus från de döda och det är en glädjens dag. Här ska firas! Men det gäller att passa på ordentligt på påskdagen för Annandag påsk är nämligen ungdomensdag. Äsch jag får googla och kolla vad som menas med ungdom. (Check Wikipedia: ungom förknippas med tonåringar ibland åldern 13-25 år) Alltså inget speciellt firande för mig på annandagen.

Detta är skrivet mest för min egen del. Är så dåligt insatt i påskens ursprung och gjorde en liten check på nätet. Inlägget är skrivet i rent instuderingssyfte, för att jag lättare ska komma ihåg… Kan ju vara bra vid ev framtida TP turneringar.

Glad påsk!

 Fick just den här av mamma! Som om det var tänkt…

Rune tog med sig hela familjen, inklusive svärmor, till Jerusalem i Mellanöstern på semester. Andra semesterveckan dog Runes svärmor. Han kontaktade konsulatet och hörde sig för om möjligheten att transportera hem kroppen.

- Det går att ordna sade de, men det blir dyrt sa konsuln. Närmare bestämt 50.000 kr. Men om ni väljer att begrava henne här blir kostnaden en tiondel .

Rune funderade en stund men sa att han var villig att betala pengarna för transporten.

- Ni måste vara fäst vid er svärmor, sa konsuln.

- Nja, svarade Rune, det är väl närmare så att jag känner till en person som begravdes här i Jersulem för många år sedan . På tredje dagen återuppstod han och den risken vill jag jävlar i mig inte ta.

 

 

3 kommentarer

Stretching

Av , , 4 kommentarer 4

Varför är det så att vi människor måste hålla på att stretcha och larva oss så fort vi ansträngt oss lite? Det är ju så tråkigt. Och jag erkänner, jag är himla dålig på att ta mig tid att töja muskler efter träning vilket är dumt om man läser följande…

Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen är även följande:

  • Prestationshöjande – uppnå normal rörlighet, bibehålla rörligheten och ev. öka den något.
  • Skadeförebyggande – undviker stelhet och minskar slaggprodukterna från muskeln (=mindre träningsvärk). Minskar risken för sträckningar och muskelbristningar.
  • Snabbare återhämtning.

(Hur larvigt ser inte det här ut? Typiskt människor!)

Min fundering är nu: Varför gäller detta bara människor? Varför måste inte djur stretcha?

Varför slänger inte hästen sitt ena framben bakom öronen och töjer triceps efter travrundan. Gemensam stretching och avslappning på stallbacken…

Varför tar inte hunden tag i baktassen och töjer lårmuskeln efter promenaden?

Varför lägger inte katten huvudet på send och stretchar nacken?

Tror säkert kaninen skulle hoppa högre om den slängde ut bakbenen och försökte få magen i golvet ibland.

Och skulle inte en orm slingra snabbare om den bara kom ihåg att tänja ut magmusklerna mellan varven? Jag menar här snackar vi om att bibehållen rörlighet är A och O i ormens liv.

På något sätt verkar naturen fixat så att djuren slipper undan och fortsätter behålla sin rörlighet, hållning och balans utan att behöva anstränga sig. 

Vad är det då som gör att vi människor måste tramsa en massa för att inte få träningsvärk och ont i muskler. Kan det vara så att vi från början levde ett mer aktivt liv. Vi rörde mer på oss hela tiden, inte som nu när vi förflyttar oss mellan tvn, datorn, sängen och kontorsstolen, tar hiss och rulltrappa. Köper färdigmat, kör tvättmaskin och diskmaskin. Det räcker inte med att släpa runt dammsugaren och skura golv nångång ibland, hämta posten i brevlådan 5 meter från huset eller slänga soppåsen i tunnan.

Men hur kommer det sig då att en katt kan ligga stilla en hel dag i solen och helt plötsligt ta ett skutt och fånga en råtta som råkar passera. Hur smidig som helst utan stretching! Och en kanin som efter att ha suttit instängd i en bur dag ut och dag in är snabb som ett X2000 om den får tillgång till frihet?

Terorin om att vi var mer aktiva förr och därav inte behöve stretcha faller om man tänker på att elitIdrottsmän och kvinnor som tränar hela tiden inte heller kommer undan stretchingen.

Nått fusk är det. Hm hm…

 

4 kommentarer

Hur gjorde man förr…

Av , , 4 kommentarer 5

…innan mobiltelefonen fanns?

I Söndags kväll åkte jag och Sanna in till stan för att hyra några filmer och handla lite mat. När vi var där kom vi på att vi var väldigt sugna på SubWaymackor och bestämde oss för att svänga förbi Järnvägstorget och köpa några. Kruxet var att Jonas skulle fixa middag medan vi var i stan. Plockade raskt upp telefonen för att ringa och meddela att han kunde softa i soffan istället för att kämpa med matlagning. Upptäckte då en smärre katastrof. Jag hade slut pengar på kontantkortet i telefonen! Och Sanna hade sin hemma. Knas, hur gör vi nu??? Det slutade lyckligt med att Jonas ringde fantastiskt lämpligt för att lite försynt fråga när vi var på väg hem, han var hungrig som en varg och undrade om han kunde slå på ugnen för att börja med maten. (Nu är det slut på kontantkortstiden, byter till abbonemang inom kort, det här går ju inte!)

Ett annat exempel är då vi befinner oss i slalombacken. Är man ett gäng så är det ju alltid trevligt att samlas när det är dags för intagande av medhavda ostmackor och varmdryck eller om det eventuellt ska grillas några falukorvsskivor. Upp med telefonen i liften, några snabba samtal och saken är biff. Så enkelt.

Men hur gjorde man förr? Jag menar det är inte så länge sen ingen av oss hade mobiltelefoner. Vi måste ju varit fantastiskt bra på att planera i förväg. Och spontant SubWaymackssug kanske inte fanns för Sub Way var inte uppfunnet i Sverige än. Vi kanske var duktigare på att skriva matlistor också. Nu rafsar man ner några specerier på ett papper, susar iväg till affären och när man väl är där har man ständig telefonkontakt med den som befinner sig på hemmaplan. Hur var det nu, hade vi kaffe? Hur mycket tvättmedel finns det kvar. Eller, -Köp juice också, jag blev så sugen. Fram och tillbaks. Minns när en mycket närstående bekant till mig skulle tvärspringa över till affären (bodde på den tiden granne med Östermalmslivs (Mat och Potatis hette det då)) för att köpa en vitlök och kom hem med en purjo. Höll på att svimma av skratt. Vilken tur att det inte fanns mobiltelefoner för då hade han säkert ringt och checkat med mig innan han stegade fram till kassan och betalade för den vitlöksliknande purjon och jag hade gått miste om ett gott skratt.

Är som bekant växelhäxa och det innebär att jag ibland jobbar på Lördagnätter. Umeå är en studentstad vilket konstigt nog innebär att vi brukar ha en enorm telefonkö mellan 0100-0330. Jag menar, eftersom studenter är så fattiga kan man undra hur dom har råd att ringa taxi och sen kan man ju undra hur dom har råd att åka taxi men det är en annan sak. Min fundering är, hur gjorde dom förr, innan mobiltelefonen fanns. Studenterna fanns ju då också och taxi åkte dom säkerligen också. Men hur fick dom tag på en taxi i centrum? Jo, de knatade förmodligen helt enkelt och ställde sig på ställen där dom visste att bilarna körde fram för att hämta.(Nu är det ju bra att dom ringer förstås och även att dom åker taxi och diskussionen om studenters eventuella fattigdom tar vi en annan gång )

Och hur gjorde vi innan MMS och SMS funktionerna fanns? Jo vi köpte ett gäng snigelpostvykort postade dem i början på semestern, innan vi hunnit uppleva något, för att de i bästa fall skulle hinna fram innan vi själva var hemma. Himmel, jag som älskar att skicka skrytbilder eller knassms. 

Det skulle helt enkelt vara intressant att hoppa 15 år tillbaka i tiden. Tror vi skulle bli helt ställda. Det finns massor med exempel på mobiltelefonens fantastiska försträfflighet och kom gärna med egna erfarenheter kring ämnet.

Nu blir det långprommis med grannens hund, mobilen i fickan där boken Änglar och Demoner finns nerladdad.

Ha en bra dag :)

4 kommentarer

Nya glasögon

Av , , 2 kommentarer 5

Att välja glasögon är inte helt lätt. Själv har jag ett par gräsliga som är ca 10 år gamla. Förstår inte hur jag tänkte? Har nog ångrat mig ungefär varje dag sen jag lämnade optikern nån tusenlapp fattigare.

Detta har ju förstås inneburit att jag bara använder dem i "smyg". Före de gräsliga hade jag ett par ännu gräsligare. Nu är det så att jag har ett väldigt litet synfel och behöver i princip bara glasögon när jag kör bil långa sträckor eller när jag ser tv eller när jag som nu ska försöka läsa det jag skriver på skärmen 2 meter bort, vilket är tur eftersom jag dessutom tydligen lider av en släng fåfänga. 

Minns när jag under en period körde taxi. Ibland hade man tur och fick ge sig iväg på lite längre körningar, till Boden, Gällivare eller långt ut i skogen nånstans. Glasögonen fanns med i bilen men plockades inte fram förrän den gamla damen eller den sjuka farbrorn klivit ur. Så fånigt, som om dom skulle bry sig om mina fula glasögon. Men sån är jag. Sitter jag med glasögonen på framför tvn och det knackar på dörren åker dom av fortare än kvickt.

Detta är ju löjligt. Det måste finnas ett par snygga bågar som passar på mig. Alla andra ser ju bra ut i extra utanpålinser. Men alltså, jag känner att det kommer att bli knivigt.

Det är tydligen superinne att ha 70-talsdansbandsglasögon. Varenda kotte se ut som "Elon" i ELON reklamen.

Eller som killarna i NorrlandsGuld reklamen som bär sina töntbrillor med stolthet och är sig själva för en stund.

Med tanke på att dom har blivit utrustade med  tv-rutsbrillor för att göra ett så töntigt intryck, som bara är möjligt, känns det för mig helt främmande att följa modet och köpa ett par. Skulle känna mig som figuren "Franke" i SVT:S julkalender "Höjdarna" som sändes för ett antal år sedan.

 

Har svårt att hålla mig för skratt när den unge seriöse nyhetsuppläsaren i Aktuellt uppenbarar sig i rutan med ett par exakta kopior av "Elons" brillor.

Hur kan det bli så här? Jag skulle ju kunna åka raka spåret hem till mamma och bara plocka ett par bågar ur hennes glasögonsamling, byta glasen och helt plötsligt förvandlas från en alldaglig mamma till världens modedrottning.

Men men, det är inte min grej liksom. Kul med mode, framförallt sånt som får en att le. Och till alla er som eventuellt råkar läsa detta och har köpt ett par moderiktiga bågar, vill jag bara säga, -Helt rätt av er, men glöm inte att spara dem så era barn har något att klä ut sig i och ni har något att skratta åt om 10 år.  

 

2 kommentarer

Otur ?

Av , , Bli först att kommentera 3

Känner mig lite otursförföljd.

I måndags var det toppenväder. -Vi packar fikaväskan, sticker  till Degernäs och åker lite pulka, sa jag.

Vi hann bara dit så blev det stormvindar så granarna nästan blåste omkull. Sen kom störtregnet. -Äsch, ni är väl inte gjorda av socker, tyckte jag och min granne Micke, när barnen klagade. Men hur kul är det att åka pulka i spöregn. Vi packade ihop och åkte hem. Klart att man bara hinner svänga in på garageuppfarten så skiner solen igen. Inte ett moln så långt ögat kunde nå! Typiskt. Men då hade jag redan lovat tjejerna att åka till stan. Det blev i och för sig mysigt.

I tisdags tänkte jag att nu blir det perfekt med en skidtur. Iväg, men hann bara en bit så kände jag att nått var fel. Visstja, hade inte ätit något mer än en macka och en kopp kaffe 3 timmar tidigare. Mycket nyttigt och näringsrikt. Hade absolut ingen ork och blev supertörstig direkt. Bara att vända alltså.

Igår var det också toppenväder. Jag var ledig och hade hela veckan siktat på att åka slalom på fredag. Vi packade bilen full med ryggsäckar, skidor, stavar, pjäxor och hjälmar. Solen sken visserligen men iskalla vindar drog upp genom backarna och det var så stenhårt underlag att vi nog mest såg ut som tre Stig Helmrar. Efter 1,5 timme gav vi upp och åkte hem. När inte ens barnen ville fortsätta åka är det inte bra.

Inte blir det bättre av att Jonas och barnen går och skryter om förra Lördagens helt fantastiska utflykt till Bygdsiljum. Underbart väder och fantastiskt före i backarna. Oj oj vilken perfekt dag dom haft.

Förbaskat också, man ska aldrig göra sig till och framför allt aldrig ha för stora förväntningar.

Vecka 14 blir det Ammarnäs. Kommer säkert att bli skitväder och urtråkigt. Men okay jag följer väl med ändå, nångång måste det ju vända, oturen alltså.

Vad är väl en bal på slottet…..? Urtråkig och dötrist… eller alldeles underbar…

Bli först att kommentera

Förvandling

Av , , 4 kommentarer 4

Tio vintrar med regn och rusk byts ut till en med massor med snö och minus 31 grader. En temperaturskillnad på ca 40 grader inom två veckor gör att, härliga, höga, vita plogkanter förvandlas till bruna fula murar på en dag. De enorma snöhögarna som knappt får plats på gården ser efter en dag med plusgrader ut som stora marängtoppar istället för bomullsbollar.

En strålande sol byts snabbt ut mot stormvindar och ösregn på utflykten. För att sen, givetvis, återuppta sitt strålande från  en klarblå himmel när man kommer hem.

Lustiga väder! Gissar att all denna pudersnö som kommit i vinter, snabbt kommer att smälta när nu solens strålar åter igen börjar värma.

En dag gör att barnen börjar prata cyklar och fundera på sommarskor.

Nu är det dags att börja njuta, nu är det dags att vakna.

Jag säger, välkommen våren, snabba på!

4 kommentarer

What happens in Kittelfjäll stays in Kittellfjäll….

Av , , 1 kommentar 5

Kändes rätt när jag i vestibulen på Hotell Kittelfjäll knapprade in just de orden på facebook. Men efter ett tag började det kännas mer och mer jobbigt. Himmel vad ska folk tro om mig och mitt resesällskap? Stöckemammorna lämnar vardagen och blir alldeles vilda. Nästa tanke som slog mig var att nu gäller det att leva upp till ställda förväntningar. Vi måste helt enkelt göra något tokigt som vi sen inte kan berätta för någon som inte var med.

Bäst att börja på en gång måste jag ha tänkt när jag stegade ut från hotellet för att "busa" och knacka på rutan hos mina vänner som varvade upp inför nattcluben genom att dricka vin, kika på Mello och knapra gosaker på hotellrummet. Och det gick ju strålande. Knackade på fel ruta och halkade omkull när jag skulle förflytta mig till rätt. Klart att den snygga killen jag just tagit nått ord med skulle se och han smågarvade för sig själv där han försvann bort i mörkret.

Lite wild hade jag också varit när jag ett par timmar tidigare spanat in ett snyggt pannband som jag tyckte var lite för dyrt men som jag gärna ville ha. Laddade en stund, tog mod till mig, stegade fram till kassan och tvärprutade en 50 lapp rakt av. -Det går bra det, sa tjejen som tog betalt. -Gör det, sa jag? Lite chockad, både över mig själv som aldrig brukar pruta och över att det gick så lätt…

Några av oss drog en smitnota i restaurangen, helt omedvetet förstås, och när det uppdagades rättades det självklart till på en gång. 

Tja, det är som sagt var inte lätt att hitta några riktigt ljusskygga aktiviteter som går att skryta om. Däremot vill jag gärna nämna ett antal trevligheter med att sätta sig på en buss och dra 30 mil västerut. 

Förutom det strålande vädret vi fick på lördagen åt vi massor med god mat. Gillade skarpt den häftiga hamburgaren vid lunchen på lördag. Skidor ända fram till restaurangen en kall öl och en gigantisk burgare med enorma amerikastrips.

Den fantastiska skidåkningen, tror vi provade alla nedfarter, t o m "Stor-Grova". En DJUP RAVIN där det gällde att komma in rätt. Vi fick leta nedfarten ett tag, lyckades hitta den från sidan en gång med himmel vad brant det var. Vi fegde ur, backade och lyckades hamna i puckelpisten i stället. Oj oj, vilket ståhej, mina ben var som gelé innan jag var nere.

Några av oss delade ett rum i Skidåkarkorridor. Helt okay faktiskt. Vi fick sviten, ett rum som var två. Där var lugnt och fridfullt. Enligt mig i alla fall som har tagit för vana att alltid använda öronproppar på platser där det kan misstänkas uppkomma störningsmoment. Sov som en stock. Det största bekymret med att bo där var nog den branta backen vi var tvungna att besegra vid flertalet tillfällen under helgen. Vet inte hur många varianter av förslag vi hade för att försöka undvika den. Hur som helst slutade det oftast med att vi ändå fick gå nån extra gång med tung packning. 

Toppenband som spelade på Afterskin, T3 hette bandet. Ett gäng bastanta herrar från Y-län tror jag bestämt att det var. Drog de allra bästa afterskiisarna som finns, vilket gjorde att stämningen blev hög och det är klart att det kanske finns en och annan bild som inte lämpar sig för publicering annat än i slutet sällskap och för oss som var med.

Många skratt och härliga minnen vi kan gotta sig i ett bra tag framöver.  

 

1 kommentar