Just nu rasar kampen mot två av Sveriges mäktigaste kvinnor. Hela den svenska högerpressen (inklusive och kanske framför allt Schibstedts Aftonbladet) går för högtryck och försöker tillfoga de två kvinnorna största möjliga skada under den korta tid de har på sig innan intresset dalar. Hela cirkusen är naturligtvis iscensatt för att så småningom trigga bort den sittande regeringen. Visst har det begåtts misstag av de två kvinnorna, men inte av det slaget att de ska behöva hudflängas in på bara hyperdermis (underhuden). Det är tragiskt att det fortfarande år 2016 ställs så orimligt höga krav på hur kvinnor i maktställning ska bete sig. Annat var det när tidigare manligt dominerade maktstrukturer hade monopol på taburetterna, då var toleransen betydligt högre.
Jag tror allt detta beror på den bristande jämställdheten i samhället vilket i sin tur medför att den borgerliga sensationspressen kan utnyttja dessa kvinnors (eventuella) misstag till att smutskasta regering och fack. Och anledningen till det bristande försvaret för de utsatta kvinnorna är naturligtvis ren feghet från den manligt dominerade makten, ingen törs utsätta sig för de kompakt negativa medieströmmarna från etablerade media och framför allt från nättrollen och dras med i fallet.
P.S. Här finns ett mer välformulerat inlägg i debatten.
Gomorron!
Etikett: 2016
Man vänder blad
Det är trots allt dags att vända blad även för mig. Eftersom jag bemödar mig om att varje år (sedan 2007) trycka en ny almanacka när jag fortfarande hopp om att få vara med ytterligare ett år med allt vad det innebär. Konstigt ändå att just jag börjat med traditionen att göra en almanacka eftersom jag är en mycket skrockfull person. Det skulle till exempel aldrig falla mig in att lägga nycklar på bordet eller vända ett kalenderblad före klockslaget tjugofyra den sista i månaden.
Känner nu att skrivkrampen släppt en aning, men stillheten här i den glesnande byn och den tilltagande saknaden av social input gör att skrivandet känns en aning krampaktigt så här i början.
Något nytt har inträtt
Gott nytt år med allt vad det innebär. Avslutningen på den hälsningen manar till eftertanke. Med tanke på allt elände som rapporterats i media under det senaste året känns det nästan övermaga att inbilla sig ett gott 2016. De traditionella tidningarna har tagit steget (åtminstone nätversionerna) från att ha varit redaktionellt styrda till att vara enbart rapporterande. Detta har under det senaste året inneburit ett uppsving för de grumligt bruna miljöer som har kontrollen över internet. ”Nyhetens behag” har blivit ett solkat uttryck på grund av tidningarnas oreflekterade publicerande av dåligt underbyggda och politiskt styrda opinionsundersökningar. Denna urholkning av enskilda tidningars publicistiska idé har fått ledaren av landets mest tvivelaktiga politiska figur att framstå som ett alternativ till landets valda statsminister! Det luktar tidigt 1930-tal lång väg! Även Hitler var nämligen nyskapande när det gällde att vinna politisk kraft ur grumliga föreställningar.
Rubriken på inlägget syftar på mitt uppvaknande i morse. På årets första dag kände jag för första gången på mycket länge en klar ovilja emot att stiga upp ur sängen (förutom förstås när jag varit alltför bakfull för att tänka på den väntande dagen). Det var sedan jag öppnat paddan och upptäckt Aftonbladets publicering av en ny ”undersökning” där tidningen tillsammans med något som kallar sig Inizio frågat folk om politisk tillhörighet och det visat sig att mörksens krafter tar sig allt större utrymme. Fy f-n!
Gomorron!
Senaste kommentarerna