ska nu inredas. Till sitträckena använde jag gran, men om det blir gran, furu eller björk i golv och väggar är ännu inte bestämt. När det sedan gäller taket får hyresgästerna förlita sig på Vår Herre.
Fyra enrummare
A Room with a View
Dagens tveeggade uppdrag blir att tillverka ett antal enrummare för ugglor och rovfåglar. Jag känner mig som arbetarna vid Bofors vapenfabriker ibland måste känna sig inför en arbetsdag. För samtidigt som jag idag ska jobba med att erbjuda skogens mördare husrum och trygghet skapar jag samtidigt stor frustration för de mindre däggdjur som bokstavligen tvingas leva under det ständiga hotet från skyn. Till mitt försvar kan sägas att jag bidrar till att koncentrera hotbilden till vissa områden och på så vis bildar jag frizoner på andra håll. Vapenindustrin däremot förser alla som kan betala med verktyg och då blir hela "skogen" ett minfält. Den största likheten med de som arbetar i industrin och en lokal holkbyggare som mig är ändå huvudskälen för vårt arbete. De fyller på sina plånböcker med att bidra till stabilitet och förintelse medan jag fyller på mina sinnen med att underhålla den flämtande låga som ska bilda den skaparglöd jag behöver inför kommande arbetsdagar.
Gomorron!
Gomorron!
Ett guldkorn!
Deportivo-Real Madrid live – det var en överraskning. Har tydligen inte kollat kvällens TV-tablå idag. Det bästa av TV-kvällen är alltså kvar! Plötsligt rutschar melodifestivalen ned bland de andra halvfärska TV-minnena från denna lördag. För Real är ändå "for real"!
Tragiskt
nog var det bara den stora finalen i Final Eight – finalernas final i K1 – kvar i Fight Club för ikväll. Den har visats cirka femtielva gånger tidigare i vinter så jag avstår. Det får bli någon annan lite färskare skåpmat istället resten av denna kväll. Skrivklådan vill inte ge med sig, men ämnena tunnas sakta ut. Ska försöka hitta nåt som kan inspirera…
Fight Club
Upptäckte just att jag offrat Fight Club på Eurosport för den kulturella tävlingen i Ettan. Nu återvänder jag dock till de renhåriga kombattanterna i sportens värld. Sen får jag se…
Klen tröst
Trean och fyran på min lista – Linda Pritchard och Nicke Borg – gick iallafall till andra chansen. Alltid något…
Ett skämt, eller..?
Gubben med hatten och den rödaktiga kreation som närmast kan beskrivas som en kombinerad rök- och badrock. Finns han verkligen på riktigt? (Lasse i Stefanz alltså)
I otakt med tiden?
Där sprack det. Mina favoriter hamnade på obestånd direkt. Jag frågar mig ängsligt: är jag före eller efter min tid? Kanske nästa eller nästnästa års festival innehåller låtar i stil med mina favotiter. De låtar som nyss lästes upp låter nämligen i mina öron som deltagarna gjort under det senaste årtiondet… Suck!
Vällevnadsmidja?
Rätta mig om jag har fel – men hade inte Arks sångare en begynnande vällevnadsmidja a la Bono i U2?
Min ranking
1. Better or Worse (Melody Club)
2. The Hunter (Julia Alvgard)
3. Alive (Linda Pritchard)
4. Leaving home (Nicke Borg)
5. E de fel på mej (Linda Benzing)
6. Run (Anders Fernette)
7. Dance Alone (Love Generation)
8. En blick och nånting händer (Lasse Stefanz)
Sådeså!
Senaste kommentarerna