Etikett: kunskap

Debattartikel i Folkbladet

Av , , Bli först att kommentera 3

Skrev i Tisdags på Folkbladet Debatt om skolan: http://www.folkbladet.nu/787933/skolan-behover-ordning-och-bildning

 

Svenska resultat i PISA-undersökningen utvecklas sämst av alla mätta länder.
De flesta politiska partier tävlar nu i att förklara vilka orsaker som ligger bakom tappet och sammantaget förenklas bilden genom en vilja att lösa allt med mer pengar.
Det är politiskt bekvämt att kräva mer resurser till skolan för att lösa problem. Genom att föreslå mer pengar, mer lärare eller högre lön är det enkelt att visa på handlingskraft.
Det är dock en medicin som kan ge långtgående biverkningar.

Att Sverige i dag har bland de högsta skattetrycken borde ju borga för toppbetyg ifall pengar vore allt. Nu är det dock inte så.
För hur motiverade blir elever, föräldrar och samhälle av kunskapens dygd, genom att mer pengar forslas in i verksamheterna?
Knappast avsevärt. Tyvärr stannar debatten här, där vänsterpolitiker skjuter från höften mot fria skolvalet, vinstintressen och resursfrågor.
Vi unga kristdemokrater vill se ett större fokus på grundfundamentet varpå vi bygger vår skola.

Utöver de sjunkande resultaten markerar PISA-undersökningen att svenska elever ger upp snabbt när uppgifterna blir för svåra och i större utsträckning kommer för sent till lektionerna.
Två faktorer som inte går att mäta i betyg eller pengar, utan i attityder och värderingar.
En avgiftsfri skola får inte tas för att vara utan värde.
I de rutinmässiga vistelserna i skolan får berättelsen om varför eleverna går dit inte gå förlorad. Den om bildningens egenvärde och varför en bra framtid startar med att vi lär oss läsa, skriva och räkna.
Den berättelsen får inte bli förtappad i en syn där skolan bara finns till.

Eleverna måste känna en mening och ett suktande engagemang för att ta till oss kunskap.
Förebilder, där samhället, föräldrarna och lärare uppvärderar kunskap, prestation och hårt arbete.

Skolans förmedling av dessa värden är centrala för att lyfta elever med svagare utbildningsbakgrund.
Uppdraget ska vara att ge alla elever likvärdiga chanser att förverkliga sina livsdrömmar genom ett tydligt fokus på bildning och kunskap. Det är ett viktigt uppdrag som inte får gå förlorat.

Svensk skola upplever förstås ett mer mångfasetterat problem, som sträcker sig från lärarutbildning till löner och lärarledd undervisningstid.
Långt över alla politiska styrmedel hägrar dock en lösning som kan ge fler nyckeln till kunskapens källa.
Vi unga kristdemokrater anser att det krävs ordning och reda i skolan och en positiv syn på kunskap och bildning redan i tidig ålder där samhället sluter upp bakom den viktiga roll lärarna och skolan utgör.
Endast då kan dörren öppnas till bildningens rikedom.

 
Thomas Nordvall
ordförande KDU Umeå

Rönngrens (S)kola

Av , , Bli först att kommentera 15

 

Normal.dotm
0
0
1
315
1800
Umeå Universitet
15
3
2210
12.0

0
false

18 pt
18 pt
0
0

false
false
false

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Table Normal”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:”Times New Roman”;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

Under dagens kommunfullmäktige avslog majoriteten Folkpartiets motion om inrättandet av språk- och matteklasser för elever som vill fördjupa sig i dessa ämnen.

Det finns redan en väletablerad konsensus om att idrottsklasser och även här i Umeå engelskaklass på Backens skola ska få finnas för eleverna som behöver extra för att stimuleras inom dessa ämnen. Detta går tydligen inte an för ordförande Margareta Rönngren, eftersom att ”högpresterande skapar stor konkurrens och press att man ska klara förväntningarna”. (?)

Vi kan också läsa att hon anser att ”lågpresterande elever hämmar utvecklingen”.(?)

Som hon med rätta markerar så ska svensk skola vara likvärdig. Det kommer dock alltid finnas en grad av differens mellan lärares sätt att lära ut m.m. Det är nog ingen oense om. Och på samma sätt vet vi att elever lär sig olika snabbt och intresserar sig för olika ämnen mer. Vissa behöver mer, svårare och fördjupande uppgifter för att få utvecklas.  Andra behöver mer tid och hjälp för att lära sig de ursprungliga målen.

Men detta är förstås livsfarligt i den socialistiska andan. Duktiga måste hållas tillbaka.

Utifrån denna tanke väljer man därmed att bortse från de elever som har mer att ge och följdaktigt behöver mer stimulans för att utvecklas. Det är helt fel och skadligt för den totala utvecklingen av svensk skola. Det handlar inte om att bortse från de som har svårare i skolan, utan att se till att alla får möjlighet att insupa kunskap. Vad är annars vitsen med skola? Margareta får gärna svara på detta.

Att ge elever som har lättare för att lära sig och särskilt intresse för vissa ämnen, möjlighet att fortsätta sin förkovring bör inte vara en vattendelare inom politiken utan ses som en självklarhet. Det är bra för eleverna och ger incitament för fortsatt lärande. Något som samhället och individerna vinner av i längden genom att kunskapen växer.

Nu öppnar istället Margareta Rönngren upp för att låsa igen dörrarna till de andra ”specialklasser” som redan finns.

 

Det verkar tydligen ha gått för bra för dessa elever…  

Stötta duktiga elever!

Av , , Bli först att kommentera 5

Vk:s Ola Nordebo skrev en intressant och viktig ledare här om dagen kring duktiga elever och deras möjligheter att utvecklas i skolan. Hur tar egentligen skolan hand om elever som ligger i framkant? 

 

Jag tycker det är en viktig fråga att diskutera och något skolan, föräldrar och politiker bör lyfta upp mer i ljuset. För på samma sätt som det är en katastrof att elever inte får hjälp att klara av godkända betyg så är det minst lika allvarligt när elever med begåvning hålls tillbaka och inte får möjligheten att fortsätta utvecklas. I båda fallen kan detta leda till negativa konsekvenser för individen på en psykologiskt plan, som i förlängningen inte gynnar endera individ eller samhälle. 

 

Dessa elever bör stimuleras till att förkovra sig ännu mer kunskap. Det är först då vi kan förflytta människans kunskapsnivåer uppåt. Ett steg i rätt riktning som införts på nationell basis är det nya betygssystemet som ställer högre krav för högre betyg och segmenterar inte i samma utsträckning många under samma betyg. Detta möjliggör en morot för elever att ta sig högre upp i kunskapsnivån samtidigt som läraren får större precision i sin betygsbedömning. 

 

Under de Olympiska spelen som nu är i full gång började jag fundera på var den absoluta maxgränsen finns för människan. För hur många gånger har vi inte sagt att ”det där världsrekordet kommer ingen kunna slå” och nästa stora mästerskap kommer en ny stjärna in i bilden och pulveriserar nuvarande rekord. Stjärnor föder stjärnor. Rekord föder rekord. Borde då inte kunskap kunna föda kunskap? 

 

Jag tror det. Och jag tror framför allt att det kan finnas trösklar och mentaliteter i det svenska skolväsendet som inte släpper fram ny kunskap och förkovring bland duktiga elever. Dessa elever förtjänar att ta sig vidare i sitt inhämtande av kunskap.

 

Sverige är ett land som ska konkurrera med kunskap och därmed blir vi beroende av att dessa elever får utvecklas till sin fulla potential.  

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,