Licensjakten på älg genomförs 1987, jag var själv med vid ett möte i Tärnaby där f.d. lappfogden Göran Lundvall med Unander Axelsson som support kort meddelade att Länsstyrelsen nu registrerad all mark inkl. privatmarken ovan odlingsgränsen för samebyarnas räkning. Många protesterade och menade att detta kränker äganderättens alla principer vilket de utsända herrarna inte brydde sig om, dom hade ju makten.
Markägarna fick här veta att om dom ville fortsätta jaga älg var man nu tvingade att själv registrera sina marker och dubbelregistreringen var ett faktum. Den som inbillar sig att det finns dubbla licenser på Överloppsmarken (Statens) måste nog ta reda på fakta.
Älgtilldelningen baseras på den älgproduktiva marken, dvs. kalfjäll och sjöar är undantagna. Följden blev att tilldelningar som egentligen tillhörde privatmarken fördelades till samebyarna, hur stor del går inte att få reda på, tydligen för att mörka den konfiskering av privatmarkens avkastning som nu blev ett faktum. Långt innan licensjaktens införande hade sk. ortsbojaktlag fått särskilda tillstånd att inom vissa områden jaga på överloppsmark, den mark som Länsstyrelsen förvaltar utan lagfarter. Ortsbojaktlagens tilldelningar på älg minskades i samma veva med ungefär 50%
Den statliga fällavgiften är i dag 400 kr på privatmarken medan den är 3,5 ggr dyrare på överloppsmarken. En djävulsk plan har sett dagens ljus, den tilldelning som producerats på privatmarken får vi betala dyra pengar för att fälla på den sk.Statens mark som enl. jaktlagens § 10a inte finns.
Vid detta våldtäcksmöte i Tärnaby var det någon som i frustration frågade varför Lsty. inte dubbelregistrerade mark nedanför odl.gränsen ? Svaret blev kort, vi har inte ansett att det är lämpligt. Självklart, nedanför odl.gränsen finns mäktiga skogsbolag med jurister som kunde bli svåra att hantera. Men en liten mängd människor utan resurser att anlita duktiga jurister bedömde man detta övergrepp i äganderätten som möjligt.
Vad dagens markägare måste inse är att ställa ekonomiska krav på Staten för den konfiskation av nyttigheter som skett. En fastighetsägare kan t.e.x. inte utarrendera sin mark för jakt till marknadsmässigt pris eftersom ingen arrendator vill betala för mark där han/hon inte är ensam jakträttsinnehavare.
Detta är en konsekvens av dåtidens Lundvalleri som tyvärr fortsätter med nya fogdar.
Varför frågar kanske någon, en fisk som fångas i ett nät sprattlar till den dör, här handlar det om stora skadestånd som Staten kan drabbas av och det är anledningen till att övergreppen fortsätter. Men den sista droppen som urholkar stenen har inte fallit ännu. Frågan kommer att bli internationellt synad. Kämpa på alla rättstänkande människor.

Läste ett reportage i VF måndagen den 16 sept som handlade om dubbelregistreringen av älglicenser ovan odlingsgränsen. Ett reportage där ingenting stämde. Hans Geibrink vid Jägareförbundet hade blivit intervjuad at VF:s Emma Eriksson där han svamlade om dubbelregistrering på Statens mark.
Dubbelregistreringen drabbar uteslutande privatmarker ovan odlingsgränsen vilket skapat stor irritation bland dessa markägare som också till stor del är samer i andra yrken än renskötsel och därmed inte medlemmar i sameby. Kan det vara så illa att Herr Geibrink betraktar privatmark ovan odlingsgränsen som Statens egendom? Enl. reportaget togs de lagar som krävdes för att konfiskera markägarnas jakträtt på sina fastigheter 1987, ungefär samtidigt som Robert Mogabe i Zimbabve konfiskerade vita farmares egendomar.
Var det därifrån Svenska beslutsfattare fick inspiration? Nu skulle andra regler gälla. Samebymedlemmar med sina jaktgäster gavs rätten till älgjakt på privatmark utan någon som helst ersättning för intrång i äganderätten. Samtidigt ges de markägande samerna möjlighet att jaga på Statens mark. Men då kostar det minsann – och här tvingas man att betala intrångsavgift till främmande människor på sina egna fäders marker sedan urminnes tid!
Tålamodet hos de markägande samerna ovan odlingsgränsen håller på att ta slut. Beslutsfattare i alla led måste inse att nuvarande situation är ohållbar. Det finns i dag unga samer utanför samebyarna som anser att myndigheternas kallsinniga agerande kan liknas med folkmord – och den tanken känns inte främmande. Vill Staten begränsa Sveriges urbefolkning till en liten klick lätthanterliga renskötare?
Jag tog även kontakt med VF:s reporter Emma Eriksson som gjort reportaget och det enda som riktigt kom fram var att hon pratat med Geibrink och någon på Länsstyrelsen. Hon beklagade att det inte fanns någon annan att intervjuva. Jag vet att det finns många – bara man frågar. Enligt pressens egna etiska regler skall man för tusan höra alla parter eller?
Det ända som stämde i reportaget är: ”… Länsstyrelsen har inte velat ta tag i frågan.”

Till att börja med vill jag tacka för alla ”tummen upp” i min förra blogg, jag växte nästan 7 cm av att slå Lennart Holmlunds tummar den veckan.

Att Länsmyndigheten sysslar med psykologisk krigsföring mot främst samer som valt annan försörjning än rennäring är kristallklart. Har dessa myndighetspersoner möjligen fått sin utbildning vid Lundsberg eller är det försvarets utbildningar gällande psykologisk krigsföring, eller är det Statens rasbiologiska institut som ligger bakom? För det kan väl inte vara så illa att det finns tjänstemän som helt enkelt är korrupta psykopater?

Frågan är befogad, samer som inte accepteras av Länsmyndigheten drabbas gällande jakt, fiske och färdselrätt på sina marker. Anmälningar kommer som ett brev på posten mot samer utanför samebyn så fort tillfälle ges. Undantag görs för medlemmar i en ekonomisk förening (sameby) och deras gäster. Dessa gäster kan vara utländska medborgare, bryggeridirektörer och annat fint folk som ges större rättigheter till våra traditionella marker än vi ursamer.

Ingen vet för i Västerbotten finns inga uppgifter om vilka dessa gäster är. Länsstyrelsen har som jag tidigare påpekat lämnat dörren öppen på vid gavel för underupplåtelser helt i strid mot Rennäringslagen. Detta är ett effektivt sätt att skapa motsättningar i sameland. Dessa gäster som springer omkring på våra marker är mycket illa sedda bland oss ursamer som får stå med mössan i hand och förväntas vara tacksamm mot den diskriminering som sker.

Hur kommer vi vidare för att få ett slut på detta lappfogdevälde?
Det finns en konvention om medborgerliga och politiska rättigheter antagen 1966. Under del II. 3. står – citat: Varje konventionsstat åtar sig: a) att säkerställa att var och en vars rättigheter och friheter enligt denna konvention kränkts skall ha tillgång till effektivt rättsmedel, även om kränkningen har begåtts av en ämbetsman i tjänsten. Slut citat.

Detta måste betyda att beslutande tjänstemän är liktydiga med ämbetsmän och borde därmed kunna åtalas för tjänstefel.
Till den som har juridisk kompetens: HJÄLP.

Länsstyrelsen har nu infört krav på skjutprov för alla som jagar på överloppsmarken ovan odlingsgränsen.
Alla jägare som jag talat med är positiva till själva skjutprovet för att undvika skadeskjutningar samt att öka jaktsäkerheten i våra marker. Så långt är allt ok, men så kommer saker som får jägare att starkt ifrågasätta beslutet, nämligen undantagen – folk som har fått en egen gräddfil och slipper skjutprovet. Medlemmar i en ekonomisk förening (sameby) inklusive deras inbjudna jaktgäster är undantagna prov på jaktduglighet.
Beträffande jaktgäster har Länsstyrelsen i ett tidigare beslut lämnat dörren vidöppen för underupplåtelser som direkt strider mot rennäringslagen. Samma lag åberopas nu när det gäller undantag för säkerhet vid jakt. Jag blir den förste att gratulera den som hittar att någon i nämnda lag är undantagen ansvar för vad man sysslar med.
Jag kontaktade Länsstyrelsens handläggare och efterfrågade ett beslutsprotokoll för att se vilka som är ansvariga för detta beslut. Svaret var att något beslutsprotokoll inte finns, en person i chefställning har egenmäktigt fattat detta märkliga beslut.
Så går det till när demokratiska beslut fattas av EN person vid vår redan väl kända länsmyndighet. Beslut som berör ortsbor och samer utanför samebyarna delegeras till någon chef som uppenbart har kopplingar till särintressen som gör vad dom kan för att utestänga samer med hävdvunnen rätt. Om detta är korruption eller dumhet från enskilda tjänstemän är svårt att avgöra. I vart fall är det fråga om segregation av människor och det borde Länsmyndigheten ta avstånd från.
Tidigare har Länsstyrelsen kommit på idén om deklarationsskyldighet. Nu är det inte fråga om deklaration av inkomst utan deklaration gällande sk. husbehovsfiske som ortsbor och samer utanför samebyarna bedriver. Reglerna är enkla: deklarera ditt fiskeuttag du har i överloppsvattnen där du har särskilt fisketillstånd annars blir ditt tillstånd indraget (hot).
Även här finns undantag från skyldigheter. Samebymedlemmar där fisket ingår i näringen, samebyns gäster samt alla som köper vanliga fiskekort behöver inte deklarera sin fångst. Nä, här har Länsstyrelsen enbart ställt kravet på ortsbor och samer med årsfisketillstånd för sitt husbehovsfiske. Enl. Länsstyrelsen är denna deklaration viktig för att man skall kunna bedöma fiskeuttaget i upplåtna vatten. Hur får man det om inte allt fiske redovisas ? Den statistiken befinner sig ljusår från verkligheten, men om myndigheten vill roa sig med värdelöst vetande skapar det ju i alla fall arbetstillfällen.
Min slutsummering efter många års rättvisekamp blir att det pågår en psykologisk krigsföring mot ortsbor och samer utanför samebyarna i Västerbottens län. Anledningen till denna krigsföring är enkel, vi äger marken och har urminnes hävd och därför är vi obekväma för alla som vill utnyttja det vi faktiskt har rätt till.
Återigen har vi en svag högsta chef på länsstyrelsen som styrs av tjänstemän med ett föråldrat lappfogdemanér som segregerar en erkänd urbefolkning till ett A- och B-lag – eller är det Riksdag och Regering som ger Länsmyndigheten direktiv att tillintetgöra oss?

Läste i VK att det är omöjligt att få äldrevård på samiska i bl.a. Storumans kommun. Blir någon förvånad? Vad jag förstår är det i Tärnaområdet lika dåligt ställt med äldrevården även på andra språk. Svenska och Tärnabondska inberäknat.

Sparandet inom äldrevården drabbar alla oavsett etnisk tillhörighet. Ni har dom politiker ni själva gett förtroendet, så klaga inte.

Tärande Norrland är ju något vi norrlänningar ofta får höra från främst 08:or. och andra sörlänningar.  Nu är det faktiskt bevisat, vi är jävligt tärande. Skellefteå mot Luleå i SM-final i hockey, så mycket mer tärande för 08::ottor, Göteborgare och andra sörlänningar  kan det väl inte bli. Men på något vis kan vi ta den stämpeln, tärande men ändå bäst på något vis. Det är nära till hands att jag känner lite skadeglädje  nu just för att Norrland är odiskutabelt bäst. Här finns hårdheten och krutet som bara växer i styrka, byråkrater och partiska 08 journalister kan slänga Er i väggen, Norrland är BÄST. 

Återstår bara ett litet orosmoment, tänk om någon ambitiös CHEF på Länsstyrelsen i Umeå har synpunkter på att detta är fel och anmäler SM-finalisterna för brott mot fan vet vad, det kan ju strida mot någon odlingsgränsparagraf som ite har med saken att göra.

Tack till Skellefteå AIK och Luleå Hockey för underhållningen.

Om oenighet råder kan en debatt tydligen förlängas hur länge som helst, särskilt när frågorna berör känsliga, mänskliga och demokratiska delar.

Läste i dag om Landstingsmötet där folkomröstningen om sjukvården i inlandet fanns på dagordningen, en viktig fråga som engagerat många som värnar om just demokrati och lika värde. Denna viktiga men självklara fråga tog enligt tidningen 4 timmar innan man kom till beslut.

Nästa maratonfråga utspelades under Sametingets plenum i dag, detta ärende tog ca. 9 timmar innan ledamöterna helt utmattade kom till beslut. Frågan handlade om en motiom inlämnad av Lars Jonas Johansson från Landspartiet Svenska samer. Lars Jonas motion handlade om  att  dubbelregistreringen av älgjakt ovan odlingsgränsen i Västerbottens län måste få ett slut eftersom det främst är samiska markägare som drabbas. Inför stundande sametingsval är ju samtliga partier rörande eniga om att sametinget skall verka för alla samers lika rätt och då vore det väl klädsamt om de markägande samernas äganderätt till sina marker respekteras. Nu om inte förr visade man att allt tal om alla samers lika rätt enbart är läpparnas bekännelse som saknar mening.

Tyvärr visade det sig vid omröstningen att samebymajoriteten anser sig ha en starkare rätt till jakt på de samiska markägarnas bekostnad.  D.v.s. samebymajoriteten anser sig ha en starkare rätt till mark som någon annan äger och har både fångeskeja och lagfart på Glöm alla vackra tal om alla samers lika rätt som ni kommer att höra under valkampanjen, ta reda på vilka partier som röstade mot Landspartiet Svenska samers motion.  

Det är dags att markägarna nu börjar ställa ekonomiska anspråk på Staten för den konfiskation av nyttigheter som drabbar markägare ovan odlingsgränsen.   

Alla som såg TV debatten mellan Jonas Sjöstedt (v) och Annie Lööv (c)  kommer ihåg vänsterns idé att gruvexploatörerna bör betala en mineralavgift när dom kommer hit och utvinner mineraler i Sverige. Jonas föreslog 10% i jämförelse mot dagens 2 promille. C med Annie Lööv i spetsen slår bakut och kan inte tänka sig att detta är kostnader som riskkapitalisterna skall stå för och kallar avgiften för skattehöjningar. 

Jonas Sjöstedt menar att mineralavgiften skulle täcka kommunens kostnader av ökade krav på  samhällsservice som en gruvetablering medför. Utbyggnad av infrastrukturen skulle Staten stå för vilket innebär att den kostnaden hamnar på alla svenskars skattsedel. Kommunen drabbas av stora kostnader i form av bostadsområden, vatten och avlopp, framdragande av fibernät, vägar och planering av nya bostadsområden m.m. vilket hamnar på kommunmedborgarnas skattsedel.

Staten och kommunerna skall stå för kostnadera som krävs vid en gruvetablering medan riskkapitalisterna tar hem vinsterna till Kanada, Australien eller till yttre rymnden. C med Annie Lööv i spetsen menar således att vi skattebetalare betalar notan medan inkomsterna  minus 2 promille skall tillfalla internationella finanshajar. 

Andra länder med mineralförekomster tar betalt för det som utvinns från respektive land medan Sverige göder riskkapitalisterna. Att Annie Lööv som centerns främsta röst inte har förmågan eller viljan att se den lokala samhällsnyttan med (v) idé om en mineralavgift kanske beror på att förslaget utgick från att skapa en fond som skulle vara tillgänglig för de kommuner där gruvetableringar sker. Pengarna skulle således inte hamna på Stureplan utan i den glesbygd där gruvor planeras. Stureplanscentern har visat sitt rätta jag i den frågan och anser tydligen att 2 promille räcker, bara det hamnar i närheten av Stureplan.

Vad som gör mig än mer bestört är att Storumans kommunalråd Thomas Mörtsell (c) inrättar sig i ledet bland andra centerpartister runt Stureplan och sågar vänsterns förslag om en höjning av Svenska mineralavgifter. (Läs VF 22 jan.)  Jag har aldrig hört att Mörtsell motsatt sig de bygdemedel på ca. 10 milj / år som det helsvenska Vattenfall betalar till Storumans kommun, men när internationella riskkapitalister kommer på fråga skall det vara gratis. Thomas Mörtsell tar inte ens chansen att bl.a.  starta ett eget flygbolag från Gunnarn med dom pengarna, huvudsaken att Stureplanscentern blir nöjda och glada; kanske riksdagsmannakarriären hägrar, men då måste c klara 4%-spärren först.

Jonas Sjöstedt ställde frågan till Annie Lööv hur skulle Norges finanser ha sett ut om de multinationella oljebolagen fått exploatera och pumpa upp oljemiljarderna som genereras i Norska oljefält gratis, jag ser ingen skillnad, – men centern har nog inte förstått sammanhanget. I Norge finns i dag en blomstrande landsbygd för där har man insett värdet av sina naturtillgångar.

Jag är i alla fall glad över att Mörtsell inte var kommunalråd under vattenfallsepoken, då hade vi kanske inte ens haft bygdemedlen. 

Jag är faktisk extra stolt över att vara vänsterpartist när jag konstaterar att vänstern genom Jonas Sjöstedt på allvar tar tag i frågor som berör lands- och glesbygdsfrågor trots att vi är få väljare jämfört med storstadsområdena.  

Läs Sjöstedts artikel i VK 14 jan. och gläds över att det äntligen finns en partiledare som bryr sig om de problem som finns på landsbygden. Med de kunskaper JS har om Västerbotten tänds en strimma av hopp om en positiv utveckling även för oss i den glesaste glesbygd. Från länet har vi sett hur våra folkvalda försvinner så fort den egna riksdagsplatsen blivit tryggad. Det finns naturligtvis undantag, kommer ni ihåg John Andersson (v) från Dorotea som kämpade tappert för glesbygden. Nu är det Jonas Sjöstedt som lyfter glesbygdsfrågor. Det finns liberaler som kommenterat JS artikel med syfte att skjuta budbäraren, det är uppenbart att glesbygdsfrågan inte är särskilt prioriterad bland liberaler, precis som c vänt landsbygden ryggen och numera intresserar sig mest på att lancera  en Svensk "haremsidé". Med det kvinnounderskott som finns i glesbygd är även detta en storstadsfråga för c.

Jag förstår att det är pinsamt för liberaler och andra borgare att V tidigare genom John A och nu genom Jonas S visat sig vara de som värnar om att hela Sverige skall leva. Fast det är klart c, fp, kd och sd kanske har fullt upp med att "bära fram matskålarna" till hövdingen  Rainfeldt, allt för att klamra sig kvar i maktens korridorer.  

Jonas S kommer till Tärnaby under mars månad för att på ort och ställe ta del av just våra problem, detta är väl ett bevis på att han är  medveten om att även den LILLA människan kan ha STORA frågor.

Var på besök hos Bengt och Eva i Sävar och här kan man snacka om god mat. Den där sörjan som serverades i Stockholm har ingen chans jämfört vad vi fick. Tack för en smakupplevelse utöver det vanliga.