SR tystar debatten och politiserar antirasismen

Jag lyssnade på Sveriges Radio P1 i fredags när jag åkte bil genom Norrland. Lena Berggren, docent i idéhistoria vid Umeå universitet (specialiserad inom rasism, nazism och högerextremism) var med i en diskussion om Sveriges radios opartiskhet. Till att börja med uppfattar jag att Sveriges radio delvis tagit detta beslut om opartiskhet med hänsyn till Sverigedemokraterna och Sveriges radios oförmåga att hantera och granska detta parti som sig bör.

Det var ett synnerligen viktigt resonemang kring värderingsfrågor som Lena Berggren förde och vi skruvade därför upp volymen. Till vår besvikelse uppfattade vi samtliga i bilen att programmet inte var opartiskt; snarare än att låta Lena Berggren tala klart och förklara resonemangen avbröts hon av programledaren som verkade mer angelägen om sin chefs åsikter än Lenas bildade synpunkter (chefen satt med i samtalet).

I en artikel i Dagens Nyheter framgår nu också att Sveriges radio stoppar en professor, Lena Halldenius, från att delta i en filosofisk diskussion i P1. Det professorn skulle tala kring hade avslöjat att Sveriges radio gjort avsteg från att stå upp för de mänskliga rättigheterna, demokrati och jämlikhet. Detta blev tydligen för mycket för Sveriges radio. Det är dock inte svårt att förstå mot bakgrund av att Sveriges radio uppenbarligen tycker att medarbetarna ska vara försiktiga att, i privat kommunikation i sociala medier, tala för varmt om mänskliga rättigheter, allas lika rätt och värde.

Det är skrämmande hur Sverigedemokraternas normaliseringsprocess fullständigt slagit ut all rim och reson i svensk public service. Att stå upp för människans värde får aldrig bli en förhandlingsfråga och kan aldrig ses som annat än opartiskt när det görs genomgående utan hänsyn till olika input och intressen. Konsekvens.

Innan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen kan jag inte minnas att Sveriges radio varit såhär lama och fega. Det är därför svårt att se detta som något annat än ett steg i ledet av rasismens normalisering i det svenska samhället. För mig håller Sveriges radio på att fullständigt tappa all den djupt grundmurade trovärdighet jag känt inför dem.

Sveriges radio, skämmes tamejfan!