Berättelsen handlar alltså om "Yllet", en helt vanlig förortsunge, som flytt från den grå betongen bland höghusen, och hennes resa mot Vietnam. På vägen får hon lära sig vad klasskamp vill säga, både nationellt som internationellt. I det gamla slottet möter hon "Tjänaren" som bugar sig för herrarna men som knyter näven i fickan i smyg. Men på slottet fins också "Det kommunistiska spöket" som säger den odödliga kommentaren till Yllet: -Ryck mig inte i lärften barn, den är från 1848!
På vägen befriar dom sina vänner som blivit fångade av dom elaka kungarna från västerlandet i sin gruva. Dom har en maskin som heter "Lumor" som dom kan förstena folk med. Dom träffar även greken Agamennon som blivit mobbad i skolan. Sången han spelar "Agamennons stora ballad om flykten från sitt hemland" är helt fantastisk. På den tiden fans det en del grekiska flyktingar där jag bodde och deras barn gick i samma skola som jag, så jag minns den låten särskilt.
Till slut når dom Vietnam där "Ho Chi Minh" (?) möter upp dom och berättar sitt folks historia. "-Ska du äta av hundarnas mat! Jag skulle kunna slå ihjäl dig för den sakens skull!" är exempel på en typisk replik i den Vietnamesiska teatern.
Sen åker alla hem över havet och träffar bla den vita valen Moby Dick. Men framför allt så har dom "last utav lärdom från Marx och av Hegel" med sig hem. I det lilla sånghäftet som medföljer skivorna finns alla låtar med skojiga bilder. På bilden till sista sången "I hamn
" så ligger Yllet i sängen och läser Karl Marx Kapitalet som godnattsaga! Helhärligt! Finns det såna barnsagor nuförtiden?
Senaste kommentarerna