Karl-Johan Almegård & Susanne Liljenberg

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag är en dag att reflektera och fundera över livets godhet. Hämta andan, njuta av dagen, njuta av fåglarna som äter frön och hackar på de nyuppsatta isterknölarna med solrosfrön. Har en dundrande varnande huvudvärk från veckans höga tempo och roligheter.

Igår var en sådan där häftig upplevelse igen. Jag fick den stora äran att få lyssna på två människor som jag inte hört förut. Två superintressant människor, eftersom de kändes genuint ärliga, varma och med mängder av kunskap som jag bara vill suga in. Kanske inte för att den är ny utan mer för att den ger mig bekräftelse, näring och energi att fatta att det jag själv gör är inte HELT GALET.

Karl-Johan Almegård UP2U
Det bästa med att lyssna på de man inte hört förut är att man lyssnar på ett nytt sätt. Man är öppen, förväntansfull och vill bara håva in insikter och "aha-upplevelser". Budskapet för mig blev inte särskilt nytt utan mer sättet att framföra det på. I ett annat sammanhang skulle hans ord kunna beskrivas som "flummiga" men eftersom han satte konkreta nedstamp, liknelser och undvek de fallgropar som puttar in en på "flumområdet" så blir det professionellt.

Min erfarenhet (inte alltför stor men den finns) av att utbilda chefer på hög nivå, ledningsgrupper etc är att man i den gruppen ser väldigt strama ut, intar en slags pondusstatus, är fokuserad MEN är så infernaliskt "ENSAM". Man är rätt ensam på toppen, har inte ett kontaktnätverk som man kan ta till när det svider i magen, hjärtat tar extra slag och huvudet sprängs. Snabba beslut ska tas, felaktiga besluts tas och ska sedan rättas till och allt bara snurrar.
Det finns en bok som heter; Du får den chef du förtjänar. Om inte chefen vet hur du tänker och tycker hur ska hon då kunna personalen att må bra och gå mot rätt mål?

Vem coachar chefen?
Jo, Karl-Johan Almegård och hans metod skiljer sig lite från de "Chefsutbildningarna" som finns. För han pratar mycket om känslan. Vårt känslominne är så mycket större än det minne vi har för det talade ordet. Vi minns inte vad folk säger men hur det kändes när det sades. Jag säger inget mer utan titta in på hans hemsida istället.

Susanne Liljenberg Granit
Nästa föreläsning blev då intressant ur ett helt annat perspektiv. Jag hade övertalat mina adepter i ett UF-företag att detta måste ni lyssna på. Verkligheten är att jag var nog lika så intresserade av att lyssna på en av grundarna till varumärket Granit – affären som idag finns på 16 olika ställen i Sverige. HELT ENKELT OTROLIGT.

Helt otroligt på sitt sätt, jag kände mig stolt över Susanne och stolt över mig själv som lyckades få med mig tre gymnasieelever (killar) med sina små företag. De häpnade lite. För första anblicken av Susanne är en helt vanlig kvinna, en företagerska utan något större "företagsattribut". Vad jag menar är att många gör sig en bild över hur man ska se ut (tänker på tidningen Passion for business) med vackra kläder etc.

Susanne uppvisade en enkelhet och det tog en stund innan det började gå upp för oss att här stor en kvinna som tillsammans med sin kompis startat en butik som nu finns på andra orter.
Med lönsamhet, med en "rödtråd", ett hårt hållet koncept där man först tittade på sin egen personal när något nytt ska göras – "i huset" (in the house – de vägrade använda engelska ord). En person på kontoret kunde fota så han fick fota till den katalog som numer finns etc.

Två kvinnor som sökte en lokal för 150-200 kvadrat och som plötsligt stod med 2000 kvadrat att fylla upp etc. Mellan raderna finns allvaret, oron, tanken på att detta inte skulle fungera eftersom man gick helt emot alla andra inredningsbutiker. Banken sa blankt NEJ till att låna pengar om de inte kunde hosta upp några 100 000 etc.

Hårt arbete, slit men så mycket glädje, arbetstillfredställelse och att ha ROLIGT på jobbet.

Jag LOG hela vägen hem, trött och glad i själen. Har fått så mycket inspiration, motivation och nya infallsvinklar.

Båda dessa föreläsare bygger sina koncept på…ja just det…KÄNSLA.

Ha en underbar helg

Magma-dag

Av , , Bli först att kommentera 0

Halva dagen har spenderats i det kvinnliga nätverket Magma Västerbotten. Numer är nätverket uppdelat i både en Umeå och en Skellefteåsektion. För mig är det kanon eftersom jag har bara en aningens längre till Skellefteå och kan då välja vart jag vill åka. Har ju en del företagerskor i Skellefteå – inte minst Ambassadörerna – som jag känner sedan tidigare och via ett annat nätverk. Så jag känner mig RIK.

Magma hemsida – bilder & info från både dag/kväll

Först åt jag lunch med nätverket på Invito – blev lite sen på grund av (funderar vad jag ska skylla på) LATHET kanske. Jag tog fel på klockan helt enkelt men jag var så varmt välkommen i alla fall. Vi fick den stora äran att få lyssna på Eva Grundelius med ’Hållbar kommunikation’.(Hennes hemsidal)

Hon har arbetat fram ett bra verktyg, Kommunikationskartan vilket är ett instrument som mäter kommunikationens ’nivå’, tar tempen på samtalet och visar på om det är ett jämbördigt samtal eller om någon tar kommando över det. Samtalet kan gälla allt från vänskapligt, förhandling till konflikt. Verktyget visar fort på hur hållbart samtalet är, om man kommer att komma överens eller inte. Man får fort en indikation på om det urartar.

VÄLDIGT INTRESSANT intressant för mig som i många sammanhang förstått att jag kan vara too much. Mina styrkor kan fort bli stora hot i min omgivning eftersom jag kan vara påstridig, argumenterar och LYSSNAR INTE (har jag nu förstått )på andras argument tillräckligt mycket för att göra en kompromiss som känns rätt för oss båda.
Tänker också på att detta skulle många må bra att lära sig – i affärslivet – inom familjen etc.

Flanera
Sedan gjorde jag några ärenden på stan, flanerade, tittade på kläder & smink & grejer. Förstår expediter som formligen får frispel på sådana som jag. Ska titta med fingrarna och pilla på det som jag egentligen inte ska ha – bara är nyfiken. Kollade bokrean så inga av mina böcker hamnat på det borde – de reades bort för tre år sedan. Så bra att en av dem gick i fjärde nytryck den sommaren. Sist men inte minst fika på NK

Kvällsaktivitet med Magma och Anna Lafvas

Kvällen började i med ett myller av trevliga och intressanta magmakvinnor. Anna Lafvas från Skellefteåhamn sprudlade av energi, entusiasm och inspiration. Hon berättade att omständigheterna tvingade henne in i att tänka nya banor och att tiden var mogen för att skriva en bok. Tyvärr så visste hon inte om vad hon skulle skriva så det hela slutade med att hon skrev en bok på två månader om ’hur hon skrev denna bok’. Dvs hon berättar om möten med förläggare, tänkta kunder och andra aktörer som kunde tänkas köpa den.

Det roliga är att hon hade samma tankar som jag hade när jag började skriva böcker om att de var lämpade som julklappar som företag skulle ge sina anställda etc. Sånt som sket sig fullständigt för mig också. Företagen är inte så intresserade vad de ger för julklapp så det blir det traditionella från nått stort ’trycka kläder/present/choklad/ljustake/ölöppnare firma.

Detta blir ett lång bloginlägg – orkar ni läsa????

Näste roliga grej har jag varit med om förr och det är det mest effektiva som man kan tänka sig. Här gick det till – i korthet – vi var först 5 stycken personer om har en idé om något.
Övriga delas in i 5 grupper. Vi som har en idé presenterar den för ’en grupp’ under 1 minut. Sedan under 10 minuter ska gruppen ge mig förslag, lösningar, idéer på det jag frågar om.
Jag som har idén får inte säga något särskilt utan mest anteckna alla förslag eftersom man vill ha flöde, brainstormingtillåtelse. Ju galnare förslag desto bättre.

Efter 10 minuter roterar gruppen och man får en ny grupp som ska brainstorma. GREAT. Detta pågår tills alla har mött alla idébärare.

Hur det gick?
Jaaaa det tänker jag inte avslöja men titta in på Magmas sida och på Annas blog

Nu har jag mail att kolla på..
tjillevipp

Kompetensutveckla

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu kommer den andra vågen, den första var AF som anställer coacher för att hjälpa varslade och arbetslösa att skaffa sig ett jobb. Den andra vågen är nu Kompetensutveckling för samma grupp människor.

En kompis till mig berättade igår att hon träffat på en kvinna med utländska ursprung som just hade blivit svetsare. Kvinnan uttryckte sin besvikelse på att nu ville ingen anställa någon och i alla fall ingen svetsare.

Ser att Universitetet hakar på trenden och erbjuder utbildningar och kurser som kompetensutveckling. Jag undrar bara lite stilla;
– Är det inte ett stort lotteri att veta vilken kunskap som behövs i framtiden?
Är det inte vanskligt att locka in människor i en lång kunskapsbana på sådan hög nivå när man inte ens vet vad som behövs?

Har Universitetet gjort en vetenskaplig utredning med orsakssammanhang så de vet att vissa utbildningar kommer att efterfrågas eller har de mer ’hakat’ på trenden och erbjuder samma utbildningar som redan finns. De ser sin chans att visa upp sig, bli ett föredömligt exempel med redan existerande utbildningar.

Universiteten är ju inte så känd för att kunna göra tvärkast och börja erbjuda nya utbildningar.

Vilken kompetens kommer att behövas? Vilka nya idéer kommer att värka fram i denna kris? Hur många nya produkter kommer att se sitt ljus och HUR MÅNGA KOMMER ATT RAMLA BORT?

Maskinparker som om två år är helt utbytta, svarvar som idag är hypermoderna kommer att om två år vara monument av en tid man inte vill tillbaka till etc.

Framtiden kommer att bli intressant på många sätt.

Lägga på lager – tamponger – finanskris

Av , , 1 kommentar 0

Jag har funderat hårt över detta med finanskris och den inom industrin.

Det sunda förnuftet verkar ha försvunnit, bortblåst, finito!! Det vanliga är att om jag har en tjänst eller en produkt som ingen vill köpa så slutar jag tillverka/saluföra den.

Exempel
Det är helt enkelt urbota dumt att tillverka 1000 tamponger i blå färg doppade i yogurt om INGEN KÖPER dem.

Jag tror egentligen att marknaden för dessa förträffliga tamponger kommer att bli bättre men mitt förstånd säger mig att det är ingen större affär att tillverka dem och lägga dem på hyllan tills bättre tider kommer. Eftersom när bättre tider kommer så vill konsumenten bara ha gröna tamponger doppade i stearin som dessutom har form som en julgran!!!

Då sitter jag där med en massa blåa tamponger som ingen vill ha. Jag kan inte SÄLJA dem.

Någon som har en annan åsikt?

Hur är det då med bilindustrin? Ska de få statliga pengar för att tillverka en massa bilar som de ska lägga på lager, som inte går att sälja när finanskrisen har släppt för alla vill nu köpa den mycket bättre, snyggare, designad som en dröm, färger som hela regnbågen, där drivmedlet är LUFT!!!!

Är det vettigt att lägga i detta exempel BILAR på lager som ingen vill ha sedan?

De som kommer att gå starka ur denna kris är de som håller sig kvar, har sina utvecklingsavdelning aktiv, lyhörda inför framtiden, har kvar de flesta av sina anställda så när allt vänder så är de FÖRST in på marknaden med en produkt som är anpassad PRECIS som konsumenten vill ha.

Kan jag få statliga pengar till att tillverka tamponger – NÄÄÄÄ

Läste någonstans att de som idag går i klass 1 kommer cirka 70% att anställas på ett jobb som inte finns i dag.

Kvinnors behov av att vara sams

Av , , 2 kommentarer 0

Varför är det så svårt att diskutera olika saker utan att bli osams, utan att bli liksom utfryst?

Jag diskuterar gärna olika saker med andra. Allt för att jag på nått sätt tycker det ger mig ett nytt sätt att tänka, se på olika saker. Skvaller och trams fyller inte så stort behov hos mig som att få vända ord med andra i de ämnen som jag behärskar.

Ibland får jag erbjudande att hålla "brainstorming" möten. Dessa utförs ju på ett litet speciellt sätt genom att man bara tar hand om deltagarnas idéer, strukturera upp dem, ställer motfrågor och får folk att spåna vidare tills man i princip har kräkts ut ALLT.

Jag kan falla in i "brainstorm-fällan" när jag diskuterar vilket kan få mina "meddiskuterare" att få totalt frispel på MIG. Detta har jag försökt reda ut, hur det här kan uppstå. Jag vill ju så gärna vara älskad och omtyckt av andra.

Vad jag kommer fram till är att när jag diskuterar, inte kan använda mig av att liksom samla ihop allas argument, suga på dem och sedan spotta ut – likt en honungskaramell- vad jag tycker och tänker. Behöver inte vara varken rätt eller fel utan mest något att resonera vidare över.

Detta kan få de andra att gå i taket, anklagelsen är rätt rå och osande eftersom de tycker att jag är:
Oengagerad
Ointresserad
Tar inte deras ord på allvar
Negligerar vad de säger
Bortförklarar
Nedvärderar
Besserviesseranlag

Allt detta eftersom jag inte svarar på varje påstående med mitt tyckande etc. I nästa stund kan man bli skitförbannad på mig och "VÄGRAR PRATA MED MIG" på ett långt tag, flera veckor/månad.

Jag har provat att krypa lite, ta personen avsides och säga att det var så smart det du framförde. Jag behöver verkligen tänka på det och det var så näringsrikt att få lyssna på dig. Vi blir väl inte ovänner bara för att vi har olika åsikter. VIPS så tinar personen upp och blir så mild och glad, nästan bästa polare som sedan försvara mig i ur och skur.

Det är så fascinerande på något sätt.

SMULAN Jag kan bara hålla med dig.

Kvinnors intressen

Av , , 1 kommentar 0

Jag har blitt lite kvinnofokuserad i veckan av olika anledningar. Därför jag har spenderat rätt mycket tid bland kvinnor. Lite udda för mig som mest rör mig med karlar!!!??? Av olika anledningar.

För rätt länge sedan så gick jag en utbildning för att få leda ett projekt som strax ska startas upp. Vi skulle som vanligt presentera oss vad vi heter, gjorde och vilka intressen vi har samt varför vi var där. Det är alltid lika roligt att lära känna andra genom att få höra vad de har för intressen som säger mer än vad de jobbar med.

Tycker vi är alltför koncentrerad på och värderar folk efter vilket arbete de har så jag blir lite störd. Det som slog mig var att efter cirka 5 stycken hade berätta så kom den sjätte som sa att hennes intresse var FAMILJEN och direkt såg man skammens rosor på de fem första. De ropade lite ut i luften att de minsann också hade familjen som intresse.

Jag kände mig trött, gammal, bitchig (som ungdomen säger) och lätt elak. Samt lägger till angående ett av veckans inlägg;
Ja, alla får ju ha sina intressen man är ju OLIKA. Jag säger inte ens rätt eller fel utan allt har nyanser.
MEN inte som i karl utan mer som men men men ,,,,,,,,,,,
Mitt intresse är inte FAMILJEN, den har jag liksom inpå, de som ger mig näring att leva, ger mig näring att utvecklas och bli den jag är och den jag ska bli. Familjen och även vänner som är den livslina ut i världen på många olika sätt. Men de är INTE MITT INTRESSE.

(Jisses, Frida Hyvönen spelas på Radion – får GÅSHUD – hon är bara så BRA)

Många som fastnat i stressen klor har levt för sin familj, de har servat den på olika sätt, båda barn och man och andra släktingar. De har gett upp sig själv för att vara till lags, vara duktig flicka och känna sig behövd. Den känsla man får när man presterar är den drivkarft som gär det lätt att leva – tills det går över styr.

Man förlorar sig själv på vägen. När jag träffar människor som är nära "vidbränthet" så kommer de inte ens ihåg vad de tycker är roligt, vilka intressen de har/hade eller vad de gjorde innan familjen och jobbet tog över all tid.

Så jag är noga på vad mina intressen är, att jag inte pressar mig för hårt, tror att gräset är grönare på andra sidan, tror att expandera är det som gäller. Jag imponeras inte av de som berättar att de har flera jobb, jobbar långt in på nätterna, behöver helgerna för att hinna med och det är bara så ROLIGT.

Förr eller senare slår honungsfällan igen – det som var sött och gott blir till slut till en fälla som slår till över nacken på en.

Det är bra med intressen som bryter av mot jobb och familjen.

Sticka mormorssockar & Littfest

Av , , 1 kommentar 0

MoiMormorssockar

Jag kan en massa andra saker också som min mamma/farmor och storasyster har lärt mig. Syrran försöker fortfarande lära mig och eftersom jag provar på det mesta så är jag lättledd.

Jag utlovade en bild på mina nystickade/virkade mormorssockar. Ni kan tänka er hur poppis de är just nu när kylan sätter in. Detta är en prototyp och om det blir ett nästa par ska de bli kortare. Tänkte inte riktigt mig för här – erkänner – att jag har så korta & tjocka ben.

Littfest
Läste i gårdagens tidning att det är littfest i Umeå fredag & lördag. Detta har gått mig helt förbi även om jag har anmält mitt intresse för deras nyhetsbrev. Jag har noll koll på detta och kan det vara så att jag uppehåller mig i helt fel kretsar. Menar att bland bilar & bensin finns sällan några litteraturintresserade människor. I alla fall har jag inte sett till dem.

Jag vägrar ju att tro att jag inte skulle platsa bland de författare som ska vara med eftersom jag är en sådan förträfflig person och skriver så intressanta och annorlunda böcker. Jag har lärt mig att jag platsar var jag än är (ödmjukhet – vad är det?).

I alla fall så har jag inplanerat annat eftersom jag inte visste detta. Så jag kommer inte ens att mingla runt och ragga kunder. SÅ det så.