Karl-Johan Almegård & Susanne Liljenberg

Idag är en dag att reflektera och fundera över livets godhet. Hämta andan, njuta av dagen, njuta av fåglarna som äter frön och hackar på de nyuppsatta isterknölarna med solrosfrön. Har en dundrande varnande huvudvärk från veckans höga tempo och roligheter.

Igår var en sådan där häftig upplevelse igen. Jag fick den stora äran att få lyssna på två människor som jag inte hört förut. Två superintressant människor, eftersom de kändes genuint ärliga, varma och med mängder av kunskap som jag bara vill suga in. Kanske inte för att den är ny utan mer för att den ger mig bekräftelse, näring och energi att fatta att det jag själv gör är inte HELT GALET.

Karl-Johan Almegård UP2U
Det bästa med att lyssna på de man inte hört förut är att man lyssnar på ett nytt sätt. Man är öppen, förväntansfull och vill bara håva in insikter och "aha-upplevelser". Budskapet för mig blev inte särskilt nytt utan mer sättet att framföra det på. I ett annat sammanhang skulle hans ord kunna beskrivas som "flummiga" men eftersom han satte konkreta nedstamp, liknelser och undvek de fallgropar som puttar in en på "flumområdet" så blir det professionellt.

Min erfarenhet (inte alltför stor men den finns) av att utbilda chefer på hög nivå, ledningsgrupper etc är att man i den gruppen ser väldigt strama ut, intar en slags pondusstatus, är fokuserad MEN är så infernaliskt "ENSAM". Man är rätt ensam på toppen, har inte ett kontaktnätverk som man kan ta till när det svider i magen, hjärtat tar extra slag och huvudet sprängs. Snabba beslut ska tas, felaktiga besluts tas och ska sedan rättas till och allt bara snurrar.
Det finns en bok som heter; Du får den chef du förtjänar. Om inte chefen vet hur du tänker och tycker hur ska hon då kunna personalen att må bra och gå mot rätt mål?

Vem coachar chefen?
Jo, Karl-Johan Almegård och hans metod skiljer sig lite från de "Chefsutbildningarna" som finns. För han pratar mycket om känslan. Vårt känslominne är så mycket större än det minne vi har för det talade ordet. Vi minns inte vad folk säger men hur det kändes när det sades. Jag säger inget mer utan titta in på hans hemsida istället.

Susanne Liljenberg Granit
Nästa föreläsning blev då intressant ur ett helt annat perspektiv. Jag hade övertalat mina adepter i ett UF-företag att detta måste ni lyssna på. Verkligheten är att jag var nog lika så intresserade av att lyssna på en av grundarna till varumärket Granit – affären som idag finns på 16 olika ställen i Sverige. HELT ENKELT OTROLIGT.

Helt otroligt på sitt sätt, jag kände mig stolt över Susanne och stolt över mig själv som lyckades få med mig tre gymnasieelever (killar) med sina små företag. De häpnade lite. För första anblicken av Susanne är en helt vanlig kvinna, en företagerska utan något större "företagsattribut". Vad jag menar är att många gör sig en bild över hur man ska se ut (tänker på tidningen Passion for business) med vackra kläder etc.

Susanne uppvisade en enkelhet och det tog en stund innan det började gå upp för oss att här stor en kvinna som tillsammans med sin kompis startat en butik som nu finns på andra orter.
Med lönsamhet, med en "rödtråd", ett hårt hållet koncept där man först tittade på sin egen personal när något nytt ska göras – "i huset" (in the house – de vägrade använda engelska ord). En person på kontoret kunde fota så han fick fota till den katalog som numer finns etc.

Två kvinnor som sökte en lokal för 150-200 kvadrat och som plötsligt stod med 2000 kvadrat att fylla upp etc. Mellan raderna finns allvaret, oron, tanken på att detta inte skulle fungera eftersom man gick helt emot alla andra inredningsbutiker. Banken sa blankt NEJ till att låna pengar om de inte kunde hosta upp några 100 000 etc.

Hårt arbete, slit men så mycket glädje, arbetstillfredställelse och att ha ROLIGT på jobbet.

Jag LOG hela vägen hem, trött och glad i själen. Har fått så mycket inspiration, motivation och nya infallsvinklar.

Båda dessa föreläsare bygger sina koncept på…ja just det…KÄNSLA.

Ha en underbar helg