Etikett: kommuner

Så bra!

Av , , Bli först att kommentera 4

Framgångsrikt projekt för god och nära vård i glesbygd fortsätter

Regeringen beviljar Norra sjukvårdsregionförbundet 16 miljoner kronor för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv. Projektet har visat framgångar när det gäller att göra vård för boende i glesbygd mer tillgänglig och ligger väl i linje med den pågående primärvårdsreformen.

– Projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv är ett gott exempel på hur fördjupad samverkan mellan kommuner och regioner kan utveckla arbetssätt som fungerar i verkligheten och är helt i linje med regeringens prioriteringar, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Befolkningens behov av en tillgänglig och nära vård ska tillgodoses oavsett var i landet man bor och invånare i alla delar av landet ska ha tillgång till en vård med god kontinuitet och delaktighet för patienterna. Förutsättningarna för hälso- och sjukvården att uppnå detta varierar dock mellan olika delar av landet.

Regeringen har beslutat att bevilja Norra sjukvårdsregionförbundet 16 miljoner kronor för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv. Projektet består av femton kommuner och fyra regioner i norra Sverige. Hittills har projektet lett till positiv utveckling så som till exempel fördjupad samverkan mellan regioner och kommuner, utveckling av digitala arbetssätt inom primärvården och den specialiserade vården och gemensamma arbetssätt för tidiga samordnade insatser mellan skola, primärvård, socialtjänst och i vissa fall polis.

Regeringens beslut att fortsatt finansiera projektet motiveras av att projektet ligger väl i linje med den pågående primärvårdsreformen, med överenskommelsen God och nära vård 2024 som staten och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått samt Tidöavtalets samarbetsprojekt för Hälso- och sjukvården.

Kommunsammanslagning

Av , , Bli först att kommentera 2

En särskild utredare ska sondera förutsättningarna för frivilliga kommunsammanslagningar. Sven-Erik Österberg blir utredare, berättade civilminister Erik Slottner (KD) på Kommuninvests årsstämma på torsdagen.

– Min förhoppning är att det finns kommuner som frivilligt vill slås ihop med andra, säger Erik Slottner i talet.

När Dagens Samhälle träffar honom efteråt är han tydlig med att han ser ett stort behov av kommunsammanslagningar.

– Det här är en analys som jag har gjort, att det skulle vara bra om vi fick ner antalet kommuner, säger Erik Slottner.

Varför?
– Kommunsektorn står inför väldigt stora utmaningar framöver, inte minst när det gäller välfärdsuppdragen, digitaliseringen och kompetensförsörjningen. Det är ganska uppenbart att färre kommuner också kommer att behöva färre personer i exempelvis ledande funktioner. Att få den här kompetensen är en utmaning för väldigt många kommuner i dag, inte minst för små kommuner.

Vilka statliga incitament kan det bli för att få kommuner att gå ihop?
– Det vill jag inte föregå. Det får Sven-Erik Österberg återkomma med förslag på.

Skuldavskrivningar för kommuner som går samman har diskuterats tidigare, kan det bli aktuellt?
– Den modell för skuldavskrivningar som föreslogs blev väldigt kritiserad så då får det vara en annan modell i så fall.

Finns det kommuner som vill slås ihop?
– En del säger att det vore bra men att det är svårt att driva politiskt. Många kommuner samarbetar redan i dag och delar på tjänster och bara det är ett tecken på att det skulle vara bra med kommunsammanslagningar. Samarbetar man redan om väldigt många frågor så kommer man till en gräns där man måste fråga sig varför man ändå inte går ihop om man nu samarbetar så mycket.

Är du beredd att ta till tvång om utredningens förslag inte leder till sammanslagningar?
– Det är ju regeringen som beslutar om kommunsammanslagningar men den bästa vägen vore frivillighet. Jag ser inte nu att vi från statens sida skulle peka på kartan och säga vilka som ska gå ihop. Men om det inte blir något av detta då får vi se vad regeringen tar för nästa steg.

Finns det bred politisk enighet om detta?
– Ja, det upplever jag verkligen. Regeringen har kommit överens om det här och det är avstämt med Sverigedemokraterna. Och jag har tolkat det som att Socialdemokraterna också skulle vilja se sammanslagningar. Så jag uppfattar det som att det finns ett stort stöd för det här.

Förutsättningarna för kommunsammanslagningar har utretts tidigare. Den senaste utredningen som presenterades 2020 föreslog saftiga morötter för att bana väg för frivilliga kommunsammanslagningar. Den delen av utredningen har regering och riksdag hittills inte tagit vidare.

Beslutet om den nya utredningen togs av regeringen på torsdagen. Utredningen ska vara klar i slutet av 2023

Västerbotten kan bättre!

Av , , Bli först att kommentera 6

Varje Region har en Regional Utvecklings Strategi. (RUS) Det är liksom lagstadgat och det dokument man sen hänvisar till när man t ex söker EU- bidrag och det är också ett dokument som kommunerna ska förhålla sig till. Det är således inget dokument som bara ska stå i en hylla utan ska vara ett levande dokument för länets utveckling.

RUSen är också överställd alla andra planer som t ex Länstransportplan, Skogsvårdsplaner, kommunernas utvecklingsplaner etc. Allt i länet ska ligga under RUSen och kan knytas ihop i länets regionala utvecklingsstrategi.

Det är dags att anta en ny RUS. Till hösten ska det beslutas om en ny som ska gälla 10 år framåt. Mot bakgrund av ovanstående skrivning hur viktig RUSen är finner jag det mycket märkligt hur Regionen kan komma fram med ett förslag som är så undermåligt. I princip alla remissinstanser har sågat förslaget. Kommunerna där den regionala utvecklingen sker har sågat förslaget, de 3 arbetsmarknadsregionerna vi har i vårt län likaså.

Eftersom jag anser att dokumentet är så viktigt och bör få dignitet satte jag igång ett arbete i vårt parti runt RUS remissen. Vi la ner att gediget arbete med representanter från hela länet och arbetade under ett antal möten (förstås digitala) för att jobba fram ett remissvar där också vi faktiskt sågade förslaget ganska rejält.

T ex så nämner man knappt det viktiga näringslivet. Likaså civilsamhället som vi kristdemokrater värnar om och den håller inte ihop med att ha med länets förtjänster och utmaningar.  Transporterna som är viktiga för vårt län samt vikten av vårt vägnät måste finnas med och upprustas. När det gäller stad och land finns det knappt en rad om länets utmaningar i den delen, fast vi är ett län med stora avstånd.

Nu hoppas vi på ett rejält omtag så vi kan besluta om en bra RUS till hösten som ska föra vårt läns utveckling in i framtiden. Vi har skrivit en artikel i Västerbottens Kuriren och en i Västerbottens Folkblad utifrån det vi tycker saknas i det förslag till Regional Utvecklings Strategi vi remissat om.

Hör gärna av dej vad du tycker i saken!

Västerbotten kan bättre!

Tack för förtroendet!

Av , , 2 kommentarer 8

Så har vår nomineringskommitté släppt sitt förslag till 3 landsting/region listor samt riksdagslista till höstens val. VK skrev om det häromdagen.

Som framgår av förslaget har jag fått kommitténs förtroende att toppa södra regionlistan. Det är ett spännande uppdrag och jag ser med både iver o ödmjukhet fram emot att ta mig an de uppgifterna som finns i det uppdraget. Att hjälpa till att kapa köer i sjukvården istället för att (S)kapa dem. Att påverka så mer resurser tillförs primärvården närmare befolkningen. Men också påverka den regionala utvecklingen för Västerbottningarna så Västerbotten hamnar i framkant inom många områden.

Har haft förtroendet att vara gruppledare för region Västerbotten sedan vi startade det för några år sedan, och därför är det extra intressant att få vara med i processen då vi lägger ner både Region Västerbotten och nuvarande landsting och från årsskiftet startar ett nytt Region Västerbotten som i sin helhet ska företräda Västerbottningar på både sjukvård och regional utveckling.

I min roll som v ordf. i Primär Kommunala Delegationen (PKD) är jag nu ute i kommunerna för att lyssna in hur man vill ha kommunernas koppling till den nya regionen. Kommunernas roll är otroligt viktig, för den regionala utvecklingen sker i kommunerna. Så först när vi får kommuner, region, politiker, och även i den mån vi kan påverka Länsstyrelsen, att ta armkrok för oss Västerbottningar. Då får du som medborgare mest valuta för det du betalar via skattsedeln. Och dit vill jag komma med mitt engagemang i regionala frågor.

Kommitténs förslag är framlagt och nu ska det extra partidistriktsårsmötet spika förslaget till listor inför höstens val redan på lördag. Så inget är klart förrän det är klart :-).

 

I TOPPEN AV DE NOMINERADE

Till landstingsfullmäktige, södra:

1. Hans-Inge Smetana, ekonom, Vännäs.

2. Betty-Ann Nilsson, ortoptist, Lycksele.

3. Karl-Gustav Lilja, sjuksköterska, Skellefteå.

4. Anna-Karin Lundberg, företagare, Nordmaling.

5. Per-Martin Jonasson, pastor, Sävar.

Till landstingsfullmäktige, västra:

1. Betty-Ann Nilsson, ortoptist, Lycksele.

2. Karl-Gustav Lilja, sjuksköterska, Skellefteå.

3. Hans-Inge Smetana, ekonom, Vännäs.

4. Roland Sjögren, personligt ombud, Lycksele.

5. Rebecka Nygren, läkare, Lycksele.

Till landstingsfullmäktige, norra:

1. Karl-Gustav Lilja, sjuksköterska, Ursviken.

2. Betty-Ann Nilsson, ortoptist, Lycksele.

3. Hans-Inge Smetana, ekonom, Vännäs.

4. Håkan Jansson, förskollärare, Norsjö.

5. Anders Wangby, konsult, Skellefteå.

Till Riksdagen:

1. Ebba Busch Thor, partiledare, Uppsala.

2. Birgitta Nordvall, distriktssköterska, Umeå.

3. Roland Sjögren, personligt ombud, Lycksele.

4. Veronica Kerr, statsvetare, Umeå.

5. Lars Adaktusson, journalist, Stockholm.

6. Anders Wangby, konsult, Skellefteå

7. Hans-Inge Smetana, ekonom, Vännäs.

Region Västerbotten blir kvar?

Av , , 1 kommentar 5

Igår fick vi ta del av att Socialdemokraterna kommit till beslut att föra samman Region Västerbotten och Landstinget till en direktvald region. Självklart välkomnar vi Kristdemokrater det beskedet eftersom vi drivit den frågan hela tiden. Vi gillar inga indirekta val. Men det är märkligt att helt plötsligt är det som att alla partier drivit den frågan fast man varit helt tyst i debatten.

Märkligast är agerandet från Liberalerna i länet. Dom har skrikit högst att lägga ner regionen. Dom har dessutom sagt att dom är ensam som drivit den frågan. Ja dom är ensam som drivit frågan så harmlöst dåligt att inte konstruktivt komma med förslag utan bara vända sig mot opinionen och skrika med. Och nu påstår dom att de är ensam att driva frågan. Vill bara upplysa om att Kristdemokraterna var först med att motionera i denna fråga redan 2012. Vi la en motion både i regionen och i landstinget. Men den avslogs.

Jag lämnade in motionen även till Vännäs kommunfullmäktige där att satsen utmynnade i att verka för en direktvald region. Det är bland dom få motioner jag fått bifall under mina ca 25 år i kommunpolitiken. Så här gick alla partier armkrok. Och antar att Johan Söderling höll sitt ord när han röstade på partiets distriktstyrelse förra veckan. Så inget är så fel som Liberalerna hävdar.

Menar att bara lägga ner regionen rakt av löser ungefär lika många problem som det skapar. Som gruppledare två mandatperioder o den från vårt part som var med i förhandlingarna när vi startade regionen och med flera uppdrag i densamma vet jag ganska väl vad och hur man (vi) arbetat. Och visst kan man arbeta på många andra sätt och visst kunde än det ena o än det andra göras lite smartare. Men mycket som hänt har varit positivt för vårt län och inte minst för samarbetet mellan kommuner och landstinget.

Har varit med så pass länge att jag var med på tiden innan regionen då vi hade ett kommunförbund och landstinget. Och min uppfattning är att vi grävde ner oss i skyttegravar och hade ibland öppna strider i vissa frågor. Striderna skar igenom partierna. Det var strid mellan kommuner och landsting.

Här har regionen spelat en viktig roll att lösa olika frågor och hitta konstruktiva samarbeten istället. Så i de fortsatta förhandlingarna (som startar redan på onsdag) kommer jag vara tydlig hur vi vill se Region Västerbotten i framtiden. För det är landstinget som ansöker att bli en region. Och nog ska vi väl fortsatt heta Region Västerbotten då också? Möjligen kommer Kristdemokraternas linja bli verklighet framöver. Att förstatliga sjukvården. Men det är en betydligt längre process än att vi nu ska bilda en regionkommun i Västerbotten.

I alla fall kommer jag inte godkänna att de regionala frågorna ska ätas upp av sjukvården. För även om 90 % av budgeten är sjukvård och 10 % är regional utveckling så är det 90 % av befolkningen som har mest nytta av den regionala utvecklingen. Dessutom: Ingen regional utveckling – heller ingen sjukvård.

Så nu ska vi utveckla vårt län när vi inte fick möjlighet att utveckla fyra län samtidigt.

 

Klipper nedan in det pressmeddelande jag sände in i går.

Äntligen!

– Kristdemokraterna välkomnar Socialdemokraternas besked om att bilda ett direktvalt regionfullmäktige. Detta har varit Kristdemokraternas linje sedan starten av Region Västerbotten. Efter att den större regionbildningen i norra Sverige fallit är det naturligt att även Västerbotten tar steget med egen regionbildning i likhet med våra grannlän, säger Hans-Inge Smetana, gruppledaren i Region Västerbotten.

– Vi får inte glömma att vi i Region Västerbottens regi lärt oss att samarbete mellan kommuner och landsting på ett konstruktivt sätt. Det måste vi fortsätta med så att vi inte åter hamnar i tidigare skyttegravar, säger Hans-Inge Smetana, gruppledare i Region Västerbotten för Kristdemokraterna. 

Redan i november 2012, motionerade kristdemokraterna i landstingsfullmäktige och regionfullmäktige om att bilda en direktvald region. Socialdemokraterna sa då nej till vår motion.

Det är bra att vi får ett direktvalt regionfullmäktige även i Västerbotten. Men det är mycket viktigt vi tar tillvara kommunernas intresse när det gäller den regionala utvecklingen. Dagens modell har inneburit att länets kommuner varit direkt delaktiga i det regionala utvecklingsarbetet. Den delen får inte hamna på undantag nu när ett direktvalt regionfullmäktige ska finna sina former.

Det är trots allt den regionala näringslivets utveckling som ser till att medel finns för sjukvården. Det är inte tvärtom. Här behövs fortsatta samtal över partigränserna för att säkerställa att de regionala utvecklingsfrågorna inte hamnar på skymundan för den i sig viktiga sjukvården.

 

Ska vi fortsätta med dubbelkommando?

Av , , 2 kommentarer 11

Idag har vi kommunstyrelsesammanträde i Vännäs kommun. Det är 21 punkter på dagordningen och det brukar som vanligast dyka upp en del extrapunkter när dagordningen ska beslutas.

Bl a så har vi skrivit en motion som ska genom kommunstyrelsen till fullmäktige. Den handlar om att vi Kristdemokrater vill att regionförbundet blir en ”riktig” region och att Vännäs kommun som är en av delägarna till regionen trycker på i frågan. Arbetsutskottet föreslår att motionen avslås för att det inte är de enskilda kommunerna som äger frågan. Det är om möjligt det kortaste svaret jag fått på en motion. Men också det märkligaste dito.

Exakt det svaret har också regionen sagt och hänvisat till ägarna alltså kommunerna o landstinget. Så det är tydligt att ingen vill ta i frågan och alla skyller på varandra. Men någons ansvar är ju ändå frågan. Jag menar att det är ägarna som ska tillsammans med regionen ta varandra i armkrok och sluta skylla på varandra och istället agera. Medan detta pågår har vi två parallella organisationer i vårt län som kostar onödigt mycket pengar.

Vår tanke är att slå ihop dessa två och lägga ner landstinget som t ex Västra Götaland har gjort. Ser fram emot debatten i frågan och framför allt i fullmäktige. För denna fråga måste få en lösning.

En annans sak jag kommer fråga upp på kommunstyrelsen är att jag vill säkerställa vår organisation när det gäller strömavbrott etc i samband med storm. Vi har ju som bekant haft ett antal stormar med olika namn och nu senast talar vi om stormen Sven. Det finns människor i vår kommun som varit utan ström i nåt dygn och det är nåt vi måste ha kännedom om, eftersom kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd.

Jag vill inte tänka på hur det kunde ha varit om temperaturen låg på 20-30 grader kallt och äldre människor i vår kommun varit utan ström en längre period. Då blir det fort kallt och man kan inte laga mat etc. Då måste vi kunna rycka in. Spännande att syna vår organisation i den delen. Dels är det ju räddningstjänsten men vi måste också ha med oss kommunledningen i dessa frågor som bör känna till i vilka områden i vår kommun man är strömlösa. Lär nog återkomma i frågan.

Hemsjukvård

Av , , Bli först att kommentera 3

Som ni säkert känner till så arbetar vi i länet på att från landstinget ta över hemsjukvården till kommunernas ansvar. Vi tror att det ska bli bättre för den som behöver hemsjukvård att slippa ha flera huvudmän.

Så frågan har vi diskuterat nu på alla nivåer under en tid. Som vi känner till så gjordes försök i frågan för ett tag sedan men det blev inte ett enigt beslut från alla kommuner och då föll resonemanget och uppgiften stannade på landstinget.

Det har dock hänt en del i frågan sedan dess och min bedömning är att alla kommuner inser vikten av att kommunerna blir huvudman istället då det är bättre för brukarna. Men det har inte varit lätt att hitta en gemensam linje och det sammanträde i AC-konsensus vi hade inplanerat till idag är avbokat. Istället träffas representanter från alla 15 kommuner för att hitta en gemensam hållning i frågan.
 
Sedan får vi hoppas efter dagens möte att frågan fortsätter enligt planerna. Sen ska SKL (Sveriges Kommuner o Landsting) räkna ut vilken summa vi ska skatteväxla, som alltså kommunen istället för landstiget ska ha. Och i april ska vi fatta beslut i AC-konsensus (ett samarbetsorgan mellan kommunerna o landstinget) Håller vi tidplanen på detta så kommer du som är i behov av hemsjukvård få den av kommunen istället efter årsskiftet.
 
Så det blir ett spännande och som jag ser ett avgörande möte under eftermiddagen i frågan så vi kan komma vidare.

Svagt 2011

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi kommer snart att börja budgetarbetet i kommunen. Här ser vi lite av förutsättnignarna från statshåll. Det blir ett spännande arbete.

 

                                         Skatteunderlaget växer med 1,7 procent i år och 1,9 procent nästa år. Den reala ökningen, när prisökningar rensats bort, är 0,2-0,3 procent per år. Detta gör att det finns förutsättningar för kommuner och landsting att göra ett bra resultat i år, om inte kostnaderna drar iväg. Däremot kvarstår problemen inför 2011.

 

                                         Nästa år minskar statsbidragen med sammanlagt 12 miljarder kronor när det tillfälliga konjunkturstödet upphör, samtidigt som skatteunderlaget bara ökar marginellt. 

 

Nyckeltal svensk ekonomi, procentuell förändring

 

 

 

2009

 

 

2010

 

 

2011

 

 

BNP

 

 

–4,3

 

 

3,3

 

 

2,7

 

 

Arbetslöshet*

 

 

8,4

 

 

9,5

 

 

9,5

 

 

Arbetade timmar**

 

 

-2,8

 

 

-0,5

 

 

0,0

 

 

Timlön

 

 

3,0

 

 

2,3

 

 

2,3

 

 

Skatteunderlag

 

 

1,4

 

 

1,7

 

 

1,9

 

 

KPI

 

 

-0,3

 

 

0,5

 

 

1,6

 

 

 

* Procent av arbetskraften. ** Kalenderkorrigerade.