…

När de stiliga, duktiga ryssarna tågade ut trippade en liten blond flicka längst fram. Förljuget, ett smycke som skulle förhärliga kriget?

På den här tiden, och än mer tidigare, var det inte alldeles ovanligt att några av militärerna hade sina familjer med. Fältprästerna fick väl mest begrava, oftare på grund av fältsjuka än skottskador. Men ibland fick de också döpa. Vilket liv det ska ha varit, vilken barndom, även om själva krigshandlingarna inte var vardag. Knappast luktade håret lika gott och knappast var klänningarna lika rena som de var den här dagen.

Alla liv och tider har sina lidanden.