Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: 1809

Professorn som duger till lärare

Av , , 2 kommentarer 11

Det är långt ifrån alla professorer som skulle klara den uppgiften, men Martin Hårdstedt från Vännäsby gör det med besked. Han hade ledigt grejjat historielektionerna i nästan vilken högstadieklass som helst.

För dagen var han klädd i fänriksuniform han fått från Oravais i Österbotten, av 1808 års förlaga. På bilden ovan har han Napoleon i näven. Nedan drog han nästan vapen, andra gånger höll han upp en shigellabakterie i kollossalformat (orsakade rödsot bland soldaterna – dysenteri) och sen ett druvhagel modell större som svenskarna öste in över ryssarna från kanonsluparna i Ratan 1809.

Däremellan talade han bl.a. om författningen som tog bort enväldet och som vi firar 6:e juni, vanligt folks ganska goda omvärldskunskap kring 1809, dåtidens våldsamhet, vad Napoleon gjorde våren för precis 200 år sedan och hur hedern kunde fungera på den tiden. Besegrade soldater kunde sändas hem efter ett slag om de lovade på heder och samvete att inte gå ut i kriget igen. Intressant var det, alltihop.

Jag hade unnat eleverna på Castorskolan en dag i Ratan med den här läraren. Många hade fått en ny syn på mycket i både forntid, nutid och framtid.

 

Det blev en över huvud taget en givande dag i hembygdsgården på Hemberget i Vännäsby. Det var som tidigare sagt Västerbottens läns hembygdsförbund som hade årsmöte, den här gången i Vännäsbygdens hembygdsförenings regi.

Jag visste inte så mycket om förbundets verksamhet tidigare, men man tillvaratar tillsammans med medlemsföreningarna vårt västerbottniska kulturarv och stöttar föreningarna i kontakten med samhället i övrigt. För en väldigt ringa penning måste jag säga. Förutom det föreningarna och förbundet drar in på egna arrangemang tycker man att förbundet borde få minst en krona per västerbottning till sitt förfogande varje år. Arbetet blir allt viktigare i vår ganska historielösa tid.

En sak utgick tyvärr ur programmet. Titten i bergrummet innuti Hemberget kunde inte genomföras pga diverse hinder. Det hade varit intressant att se detta minnesmärke från kalla kriget, som under extrema omständigheter också kan bli ledningsplats för  kommunens krisledningsgrupp.

Riktigt glad blev jag för boken jag fick för min lilla insats idag. Sune Jonssons samlingsbok – "Och tiden blir ett förunderligt ting". Det finns en nästan smärtsam skönhet i många bilder.

Nåt speciellt med Finland

Av , , 8 kommentarer 3

Jag har en viss klockarkärlek till Finland och dess kärva, tjuriga problemlösningsförmåga.

Inte nog med att de brukar stå för stora delar av försvaret av Sverige, Finland driver även kriget mot snön med stor framgång. Enligt vissa bedömare är de bäst i världen på saken. Helsingfors flygplats har t.ex. inte varit stängd p.g.a. snö sedan 2003. Då låg verksamheten nere en halvtimme.

Kan man importera Sisu?

Lyfter på hatten för Finland!

Av , , 3 kommentarer 2

Finland firar sin självständighet idag. Den 6 december 1917 förklarade det autonoma storfurstendömet sig fritt från Ryssland.

Det var spännande hur bolsjevikerna skulle reagera. De som då nyligt tagit makten efter första ryska revolutionen. Man erkände den finska självständigheten efter drygt tre veckor. Kanske räknade man med att de finska arbetarna också skulle göra revolution och att Finland därigenom skulle införlivas i Sovjet. Det blev inte så, men det är en annan historia.

1899-1905 och 1908-1917 inföll ofärdsåren och förryskningsperioderna. Under den tiden kändes säkert en självständighet mycket avlägsen.Saker kan vända snabbt.

I år uppmärksammas "Märketsåret 1809" förstås på ett särskilt sätt den här dagen. Finland och Sverige var ett i över 600 år, fram till 1809. Ryssland hade överhöghet över Finland i drygt 100 år. Från 1809 till 1917.

Finland, grattis på födelsedagen!

 

Intressant i SvD om Finland.

 

I blixtbelysning

Av , , Bli först att kommentera 4

Här lägger Finska klubbens Raili Borg ner en krans vid kvällens minnesceremoni i Döbelns park. Hon gör det i blixtbelysning från VF:s allestädes närvarande fotograf.

Vad jag såg var VK inte närvarande. Inte ens den annars nitiske Tom Juslin, tidningens mest synlige finlandssvensk.

Läs föregående blogg och klicka på länken. Där finns von Döbelns tal, främst riktat till de hemvändande finska soldaterna.

 

 

Idag skildes bröderna åt

Av , , 4 kommentarer 5

Idag för 200 år sedan skedde något mycket speciellt i Umeå. Det har högtidlighållits ikväll med kransnedläggning vid monumentet i Döbelns park.

Den svenska arméns nordligaste del skildes åt. De finnar och svenskar som kämpat mot ryssarna genom Finland och i Norrland. Deras egensinnige befälhavare höll ett tal som fick ärrade soldater att gråta. Sverige hade delats efter 600 år och det som var kvar av de finska kärntrupperna skulle gå hem till sina stugor öster om Bottenviken. Läs gärna von Döbelns tal, fyllt av känsla, retoriskt välformulerat. I den här artikeln av Herman Lindqvist finns det i kortad "nysvensk" form.

Det var inte många som kom till 200-årsminnet Döbelns park, men i alla fall några. Hemvärnet, Försvarsutbildarna, några historieintresserade, några f.d. militärer och finska klubbens representanter. Västerbottensgruppens befälhavara, överstelöjtnant Torbjörn Lundkvist. Anders Ågren var där som högste kommunale representant.

Barnen i krig

Av , , Bli först att kommentera 1

När de stiliga, duktiga ryssarna tågade ut trippade en liten blond flicka längst fram. Förljuget, ett smycke som skulle förhärliga kriget?

På den här tiden, och än mer tidigare, var det inte alldeles ovanligt att några av militärerna hade sina familjer med. Fältprästerna fick väl mest begrava, oftare på grund av fältsjuka än skottskador. Men ibland fick de också döpa. Vilket liv det ska ha varit, vilken barndom, även om själva krigshandlingarna inte var vardag. Knappast luktade håret lika gott och knappast var klänningarna lika rena som de var den här dagen.

Alla liv och tider har sina lidanden.