…

I min barndoms bönhussångbok, gamla Sions Toner, finns en gammal sång som jag särskilt förknippar med Nyår. Att jag fastnat för den kan ha med både text, melodi och helhet att göra.

Sången är skriven 1866 av Sveriges "mesta" sång- och psalmförfattare Lina Sandell och har många hänvisningar till Bibeln och Israels ökenvandring. Jag sätter in den, det är frivilligt att läsa den, som allt annat. Det kan vara en och annan som känner igen den.

 

Låt ditt ansikte gå för oss, Herre, även detta år

Du som är alltjämt densamme, så i morgon som igår

Du som har all makt på jorden, Led oss vid din starka hand

Genom öknens alla faror, Tills vi hunnit löftets land

 

Låt ditt ansikte gå för oss, Såsom det i fordomtid

Lyst för flyktingen i Betel, Lett ditt Israel i frid

Visat Moses då han ropat, Väg där spår till väg ej fanns

Kastat över mörka vågen, Morgonsolens purpurglans

 

Hjälp oss Herre att besinna, vad du hitintills har gjort

Att ock vi i tron må bida, Av din godhet något stort

Hjälp oss under livets skiften, Så i klar som mulen dag

Skåda upp till dig och vila, Stilla blott vid ditt behag

 

När förhärjande som haglet, Otrosstormen brusar fram,

Lyft vårt öga och vårt hjärta, Till det blödande Guds Lamm

Låt din kyrka och församling, Uppå hälleberget bygd

Växa och fullkomnas Herre, I det dyra korsets skygd

 

Låt ditt ansikte gå för oss, På den väg oss återstår

Ja, om detta år, o Jesus, Skulle bli vårt sista år

Säg oss då att du gått före Genom dödens mörka dal

Att bereda åt oss alla Rum uti Guds fröjdesal

…

Har du inte hört eller läst mig säga det förr så säger jag det igen. Gott Nytt År!