…

Har flera gånger väntat att få se min resväska "ryka och resa" när den hamnat på biltaken, lindrigt förankrad.

Det blev liksom värre och värre. Andra gången var när vi en tidig morgon skulle åka med minitaxi från Chennais järnvägsstation till dess flytplats. Titta hur det såg ut. Fastsättningen av Bengts och min väska utgjordes av en  värdelös flexibel "stropp" med lättlossnade krokar, tvärs över.

Föraren körde hyfsat jämt i den glesare morgontrafiken, men vid skarpare vänstersvängar (alltid farliga!) eller vid häftiga inbromsningar väntade jag satt få se mina skjortor virvla mellan autorikshornas små hjul.

…

Värre blev det när vi flugit ner till Trivandrum där prof. em. D.S. Spurgeom och hans fru Evangeline tog emot oss. Deras chaufför tyckte att väskan var så tung att den skulle ligga kvar utan surrning. Vi skulle åka drygt 7 mil på snirkliga och hårt trafikerade vägar. En panikinbromsning eller en krock hade kunnat förvandla väskan till ett mordvapen.

—