…

Mycket har sagts om avdraget för hushållsnära tjänster som gett så många jobb. Jag tänkte inte säga det som sagts av andra, men lägga till ett par argument.

Vi lever i en tid då många upplever den sammanlagda "livsbelastningen" som väldigt stor. Jag låter bli att exemplifiera, men många förstår utifrån egna erfarenheter vad jag menar.

På mer och mindre nära håll har jag sett hur hjälp i hemmet kunnat hindra en genomklappning, hjälpa till med återhämtning efter en utmattningsdepression eller att helt enkelt hålla skutan flytande i ansträngda situationer. I ett av fallen hade familjen en totalinkomst som kan anses hög, definitivt inte i de andra. De allra rikaste är inte beroende av skatteavdraget, men det är låg- och mellaninkomsttagare som behöver hjälp.

I de aktuella fallen ville man tala tyst om saken, det anses "skämmigt" att behöva hjälp hemma. Jag förstår verkligen inte den indignerade vänstermoralismen mot den här formen av jobb och behov. Inte alls.

Ett annat argument för RUT är behovet av fler arbeten av en typ som varken kräver mycket utbildning eller är så känslomässigt engagerande. Hushållsnära tjänster kan vara alldeles utmärkta jobb för människor med högst olika bakgrund. För den som vill starta ett företag, för unga under studietid eller i väntan på studieork. För den som söker ett arbete som faktiskt är helt avslutat när man går hem eller för vem som helst. Jag har hört relativt högutbildade "fantisera" om det där arbetet som inte tar så mycket av deras kraft, person och tankeliv.

De delar av socialdemokratin som bekämpar RUT-avdraget har fel. Det sparar både personligt lidande och samhällspengar samtidigt som det är en bra arbetsmöjlighet för människor i skilda livssituationer.

Att Ohly bekämpar sådant som innebär familjers fria val är inte lika förvånande.

DN DN2