Politiken – den individuella lagsporten. Läste just Vännäsbloggaren Monica W:s bloggtext om politikens påhopp, sänkningar och lågheter. En av de värsta och mest förekommande sorterna av generella lågheter är när man hävdar att andra gör saker av ondska, helt enkelt för att göra människor illa. Jag förvånas över att den sortens påhopp inte saneras bort av partivänner till dem som värper dessa ägg. Sen finns sorten som också kan dyka upp i det egna partiet. Effektiv politik är verkligen en lagsport, också över partigränser. Inte sällan över blockgränser. Frågan om position och inflytande är däremot synnerligen individuell. Även där kommer ofta de lägre liggande delarna av människonaturen fram. Svår kombination, konkurrensen gör att vi skärper oss och inte försoffas, samarbetet att vi lyckas. Men vi kanske skulle avla mer på samarbetslinjen i politikerproduktionen? 😉