Hamnade hos polisen. Nu var det inte så farligt och jag har goda utsikter att komma härifrån inom kort. Sitter i väntrummet (med kölapp!) och funderar på detta med valrörelse. Min kloka fru sa på vägen in till Umeå att den här delen av politiken "går rakt emot allt man fått lära sig". Så känns det.Minns när jag blev vald till elevrådsordförande i nian och samhällsläraren blev småirriterad på mig för min ovilja att "kampanja". Att driva en personvalskampanj känns än idag väldigt märkligt och går på flera sätt emot min livssyn. Man får acceptera politikens villkor, göra det som krävs och hoppas attman på det personliga planet och i hjärtat kan hålla distansen till hela cirkusen. Jag vill inte tappa perspektiven. Om ca 100 dagar får man börja rösta.Kom ihåg, inte en valsedel utan kryss! 😉