…
Det är tuffa dagar i Umeåregionens västra utpost. Så mycket ska slås in i huvudet och gammelchefen slutar om ett fåtal timmar. En hel del av det jag ska syssla med har jag inte gjort förr och mycket av det som är lika är ändå rätt eljest. Nycklar, passérkort och – viktigast av allt – kort till kaffeautomaten har jag fått, så nu är det allvar.

Att börja så pass tidigt som sju på morgonen har jag inte gjort sen jag körde sopbil, men det har förstås också sina fördelar. Igår kväll blev det lite sent pga att jag kom på att jag skulle göra syréndricka så i morse tyckte kroppen att det var för tidigt med 0545. Ikväll är den också lite trött.

Nu hade jag nästan önskat att plommonträdet kunnat gå ut och plantera sig själv.