…
En av de mer intensiva arbetsveckorna har nått sitt slut. Upplevelserna som färgat den har inte bara legat på arbetstid. Hoppas slippa uppleva något liknande på ett bra tag. Alla veckor kan ju bli den sista, men den här hade definitivt kunnat bli det.

Har bjudit frun på en god middag och vi har hunnit dela med oss av mycket som inte är sekretsskyddat. Det finns flera fördelar med att inte jobba på samma ställe, som vi gjorde under ganska många år.

Veckans sista dag har till stor del präglats av möten med högstadieelever. Inte klassvis, mer parvis. Några väldigt olika och intressanta människor vars utveckling man skulle vilja följa. Det är något speciellt med den här åldern. Hade jag varit ung hade jag kunnat tänka mig att bli högstadielärare. I svenska och samhällskunskap, eller också bara i SO-ämnen.

Jag skulle fröjdas åt att få utmana, motivera och ruska om dem en liten smula. Locka dem att ta till sig kunskap, öppna upp ett och annat perspektiv, stimulera nyfikenhet, förväntningar, initiativkraft och ansvarskänsla. Och motionera humorn med dem då och då.

När det är dom bäst med högstadieelever är det riktigt, riktigt bra.